Klassfråga att ha barn

Kolla roslagsbanan efter täby. Där kan du köpa bra boenden till bra priser. I vallentuna finns ings dåliga områden. Vet inte hur det är i österåker, men mina kollegor som bor där verkar ha det väldigt idylliskt.

Eller knivsta 30 minuter med sj har billiga bostäder och dessutom bara 10 minuter till uppsala också.

Instämmer absolut.

Mitt barn går i specialskola för barn med autism där det är runt 8 elever per klass. 

Han stör ingen annan men är väldigt lättstörd. Som det är idag så är det omöjligt för honom att gå i en vanlig klass då hela pedagogiken med grupparbeten och "hjälpa varandra" som leder till prat stör för mycket (det spelar ju ingen roll om klasskamraterna pratar om ett mattetal eller om helgens fotbollsmatch, det stör lika mycket). 

Och den där pedagogiken som skapar mycket ljud stör ju också de med "vanlig" utåtagerande adhd så att de triggas igång och stör alla klasskamrater, inte bara de som mitt barn som är extra känsligt. 

Inkluderingen med att alla ska gå tillsammans och ingen ska bli utpekad i kombination med samarbetsfokuset i skolan har skapat värsta tänkbara miljö för barn med diagnoser vilket i sin tur skapar värsta tänkbara miljö för alla som går i samma klass som barn med diagnoser. 

Sanning med modifikation skulle jag säga. Skolorna förväntas att ge väldigt mycket stöd inom befintlig budget och behöver bevisa hur mycket "extra" som behövs för de enskilda eleverna för att få något tillskott. 

Det är i alla fall vad jag fick höra från kommunen när jag ringde dit för att fråga vilka möjligheter sonens skola hade att få extra pengar för att hantera hans hemmasittande i den vanliga skolan. 

Svaret var att det finns inga extra pengar för det. Om han är så utåtagerande att han behöver en egen resurs på heltid så skulle skolan kunna få det efter de uttömt alla andra möjligheter, men extrapengar för att få möjlighet att lägga extra tid på en elev som inte klarar av att gå i skolan men är lugn och skötsam de få gånger han ändå lyckas ta sig dit finns inte. 

Känns som det blivit en liten hönan och ägget-diskussion. 

Innan jag själv fick barn med diagnos (som inte är utåtagerande utan som fått allt kaos på insidan) så var jag också övertygad om att allt som krävdes var disciplin och uppfostran. 

Nu när jag har ett barn med diagnos så inser jag att det finns typ ingen uppfostran i världen som kan få bort det kaos som uppstår i det skolsystem som är idag. Och då menar jag inte kaoset som kommer från utåtagerande barn utan kaoset som kommer från pedagogiken i sig. 

En stor del i skolan är samarbete. Man ska samarbete i grupparbeten och man ska samarbeta med att man hjälper sin bänkkamrat. Allt detta samarbete skapar en ständig ljudström som i sin tur skapar kaos hos de barn som har diagnoser. 

För sådana som mitt barn kommer kaoset på insidan och han blir typ apatisk, faller ihop en i hög på golvet och gråter när han kommer hem och klarar till sist inte av att gå i skolan. 

För barn med utåtagerande adhd så gör kaoset att de inte kan sitta stilla, inte vara tysta och i värsta fall får utbrott och detta leder till ännu mer kaos. Så man kan väl säga att det systemskapade kaoset skapar ett ännu värre "barnskapat" kaos. 

Visst finns det barn som bara är ouppfostrade, men skulle tro det är förvånansvärt få och de problem som finns har absolut inte sin grund i det. 

Det är knappast en slump att diagnoserna ökade lavinartat i samband med att lgr11 kom. Det är en läroplan som i princip är utformad för att slå ut barn med diagnoser.