Stressas du av att bo med öppen planlösning?

Min högsta dröm var öppen planlösning. Att allt skulle bli så socialt. Men trots att barnen har egna rum jämfört med tidigare (delade). så är det hemskt.

vi bor på ett plan. Barnen är 9 & 13 år. Så det blir inte stökigare. Men just att få sitta i köket som vuxen och umgås med vänner blir väldigt jobbigt när barnen har kompisar & filmkväll. 
så Nej, de blir inte öppen planlösning när vi flyttar senare i livet. Möjligtvis om de finns två plan

När vi köpte vårt hus var ett av kraven att det skulle vara separat kök och vardagsrum, alltså inte öppen planlösning. Vi har ingen dörr mellan, men en vägg.
Det blir lagom avskilt, man slipper se och höra stöket i köket, men har ändå nära mellan kök och vardagsrum. 

Innan vi köpte vårt hus, bodde vi i en liten trea. Där var köket och vardagsrummet ett enda stort rum, som man dessutom var tvungen att gå igenom för att komma till sovrummen. Det funkade helt ok eftersom det bara var jag och maken som bodde där, vi hade tillräckligt med plats. Men det var inte särskilt praktiskt i längden. Och jag skulle inte vilja bo så med barn.

Detta med öppen planlösning verkar till stor del vara en smaksak, men också handla om pengar som någon skrev. Det byggs ju nästan bara öppna planlösningar numera. Knappast för att ALLA vill bo så, utan för att det är billigare.

Jag gillar inte det, eftersom om jag sitter i soffan och kopplar av vid TV:n så vandrar blicken alltid omedvetet iväg till köket och man håller ett öga överallt. Vill ha små mysiga krypin istället.

Länge leve min 50-talslägenhet med separata och stora rum. Haft öppen planlösning i flera boenden innan skilsmässan och det var väldigt stressande för denna npf-mamma.

Jag är en person som inte uppskattar öppen planlösning. 

Känner mig som en fånge och inte en medarbetare då.

Men om man trivs med att vara en i mängden,  så är det nog ett bra ställe att arbeta på 🙂

Jag föredrar definitivt öppen planlösning på så vis att kök och vardagsrum ska ha anslutning. Detta oavsett antal våningsplan.

På samma sätt är det viktigt att sovrum och vardagsrum ligger så privat som möjligt.

Det är kombon mellan öppenhet och privata ytor som gör ett boende trevligt imo.

Varför skulle man inte göra det??

Varför tror du att just ditt sätt att göra saker ska vara allmängiltiga, och det "rätta sättet" att leva?

Vi bor i enplanshus. (Utbyggd stuga). Det spelar kanske in hur många rum och våningar man har. Har man öppet mellan kök och vardagsrum, är det bra med ett separat TV-rum t ex. Det har inte vi.

Därför föredrar vi att kök och vardagsrum är separata, men ligger i anslutning till varandra, som vi har nu. Skulle inte vilja att de låg i olika delar av huset eller på olika våningsplan. Från köket vill jag ha nära till vardagsrummet och vise versa, men inte att det är ett enda stort rum.

Sen trivs vi med att bo i ett plan och slippa trappor. Barnens rum och vårt sovrum ligger i olika delar av huset, så det blir lite avskilt även om det är samma våning. Köket, matrummet och vardagsrummet är de sociala ytorna där alla samlas. 

Skulle aldrig vilja ha öppen planlösning. Dels för det blir svårare med möblering etc och dels för om det börjar brinna så kan du inte stänga in branden. Ingen tanke på brandsäkerhet där. 

Vi har öppen planlösning med kök och vardagsrum i ett, där vi även har tv'n. Har ingen annanstans i huset som vi kan ha tv-rum tyvärr. Jag gillar det INTE! 

Om inte alla sitter och kollar på tv samtidigt blir i alla fall jag väldigt störd av att någon är i köket och grejar. 

Om några vill sitta kvar vid middagsbordet när några andra vill hänga vid tv'n funkar det inte heller. SÅ kan det ju vara tex om man har besök av någon familj och de vuxna sitter kvar vid middagsbordet efter avslutad middag och ungdomarna/barnen vill kolla tv. 

Mitt nästa hus kommer jag helst inte vilja ha denna lösning.