Hur långt är du beredd att gå för att få "rätt"?
Hela vägen naturligtvis. Varför skulle jag tillåta att någon trampar på mig felaktig utan att det får konsekvenser? Det finns ett regelverk utav en anledning.
Inlägg från: Anonym (Stjärnan)
|
-
-
Förstör något livet för mig helt felaktigt så står jag upp mig som människa & även mina medmänniskor.
Sedan finns det människor som passivt gärna står & tittar på medans någon blir sparkad och blir "misshandlad"
Är jag utsatt för det och har en chans till upprättelse så tar jag den. Är det någon annan människa som råkar illa ut och jag är fullt medveten om sanningen så står jag gärna upp för människan. Först måste dock människan vilja ha min hjälp, men ibland lever människor i förnekelse dessvärre och då kan vi inte hjälpa dom. -
Låter lite som people pleasing. För att inte ställa till besvär så står du och tittar på. Så länge det bara går ut över dig är det väl ingen fara, men det kan ju påverka personer i din närhet att du är konflikträdd.Anonym (9) skrev 2025-07-03 06:42:10 följande:
Absolut inte långt alls. Jag glömmer ganska fort om jag blivit överkörd. Och det har hänt en del. Att kriga med en myndighet känns lönlöst.
Jag vill gärna vara så snäll och till så lite besvär det bara går och trampa andra på tårna så lite som möjligt, även myndighetspersonal eller liknande som gjort fel tyvärr.
Är en sån som inte har energi och kraft eller ilska nog att driva saker vidare. Berättar kanske för någon för att beklaga mig lite, beroende på vad det gäller. Ofta skäms jag av någon outgrundlig anledning för att ha blivit illa behandlad att jag inte ens pratar med någon.
Tyvärr.
Vart kommer din rädsla ifrån? -
Tack för din ärlighet! Så du tar hellre skit bara för att bevara freden. Vad gör den emot din självkänsla när du undviker konflikter?Anonym (9) skrev 2025-07-03 09:40:33 följande:Jag har väldigt mycket lättare att stå upp för någon annan. Det känns bra på ett annat sätt. På annans bekostnad vågar jag vara mer krävande.
Har varit en hopplös people pleaser sen jag föddes, det är svårt att ändra på när det ligger i grundpersonligheten.
Blir förstås ledsen över att bli orättvist behandlad men kan sluta tänka på det ganska fort. Tror det beror på livslång övning att stoppa huvudet i sanden eftersom jag ändå inte litade på min kapacitet att göra något. Har aldrig vågat anmäla någon för brott begånget mot mig men vittnat för en annan.
Så här råärlig om något jag skäms för var evigheter sen jag var.
Det lagras i kroppen och påverkar dig i långa loppet. Det är inte bra att lagra känslor i kroppen och bara ta emot. Det påverkar förmodligen ditt mående?