Anonym (Läsa)

Thu 3 Jul 14:44

79 svar

Varför skolbibliotekarier? Det verkar så överdrivet!

Cheers skrev 2025-07-03 14:06:12 följande:

De säger på radion att eftersom alla skolor ska ha ett skolbibliotek så behöver det utbildas fler bibliotekarier. Min första fråga är varför alla skolor ska ha ett skolbibliotek. Det borde väl räcka med de allmänna bibliotek som finns. Enligt bibliotekslagen ska det finnas ett folkbibliotek i varje kommun, vilket innebär att det i princip finns ett allmänt bibliotek i varje stad i Sverige.

Och om de nu fått för sig att det ska finnas ett bibliotek i varje skola, varför måste det då finnas utbildade bibliotekarier där? Man börjar då också undra vad en bibliotekarie gör. Jag läser på nätet att en bibliotekarie arbetar med att organisera, tillgängliggöra och underhålla information och litteratur, samt att vägleda och stödja besökare i deras informationssökning. Låter lite vagt tycker jag. Tillgängliggöra litteratur. Ska de plocka fram böcker ur hyllorna åt barnen så att de slipper göra det själva?

Vidare läser jag på nätet om bibliotekariernas utbildning: En bibliotekarie har vanligtvis en kandidatexamen i biblioteks- och informationsvetenskap. Denna utbildning är vanligtvis treårig och kan läsas på universitet eller högskola. Många bibliotekarier väljer också att läsa vidare på avancerad nivå, till exempel en masterexamen, vilket kan ta ytterligare ett eller två år. Utbildningen ger en bred kunskapsbas inom informationshantering, klassificering, referenstjänster och bibliotekets roll i samhället.

För att lämna ut böcker till ungarna ska alltså tanten i skolbiblioteket ha en bred kunskapsbas inom informationshantering, klassificering, referenstjänster och bibliotekets roll i samhället.

Är det bara jag som tycker att allt detta verkar väldigt too much?

En person som arbetar som skolbibliotekarie på grundskolan behöver inte någon mastersexamen. Och de söker sig nog inte dit (om det inte är panik med jobb).

Det är ett deltidjobb. Det kan innehålla att undervisa barn i hur man värderar information på nätet, hittar trovärdiga källor. Även hur man organiserar den information som man hittar. För att kunna sammanställa den på ett bra sätt. Alltså att kunna resonera kring information.

Skolbiblioteket kan också ha tillgång till databaser som man inte når på det vanliga internet och kan fjärrlåna böcker från andra bbliotek. Hjälpa lärare att få fram böcker som de av något skäl behöver i undervisningen.

Bygga upp ett bibliotek som passar den undervisning och de fria arbeten som eleverna genomför som just passar den skolan.

Skolbibliotekarien har läsprat med klasser där de berättar om intressanta böcker, för att stimulera läsning av både facklitteratur och skönlitteratur.

Hålla koll på att det är studiero i bibliioteket.

Väldigt många vanliga biblioteksfilialer har försvunnit sedan 1990-talet. Jag tror att det är uppåt 300.
Det är viktigt att unga lär sig läsa långa texter, för att utvecklas på alla sätt (bra för tänkandet), och för att få ett bra språk. Många texter på internet är dåligt skrivna, även på officiella sidor och stora företags sidor.

Anonym (Läsa)

Thu 3 Jul 17:27

#9

Cheers skrev 2025-07-03 17:03:11 följande:

Ja du har ju en del argument men, precis som när jag gick i skolan, varför inte avdela en lärare till uppgiften? På deltid som du själv skriver.

Det bästa du skriver är att det är viktigt att unga lär sig att läsa långa texter. Men det är ju just lärarnas uppgift.

Det lär också ha visat sig att skolorna inte anser att det är realistiskt att ha en särskild utbildad bibliotekarie i skolbiblioteket som kostar oss skattebetalare över 600 000 kronor/år (beräknat på en lön på 35 000 plus arbetsgivareavgift, försäkringskostnader och semestertillägg).

Som sagt, det är inte heltidstjänster.

Lärare har minst lika höga löner som vanliga bibliotekarier i grundskolan.

Bibliotekarier är bättre på att sköta de här uppgifterna, för att de är specialutbildade för det. Lärarna kan helt enkelt inte lika mycket när det gäller information, kunskap om ungdomslitteratur o.s.v.

Anonym (Läsa)

Thu 3 Jul 17:34

#10

Skolorna är positiva till skolbibliotekarier, däremot är de hårt pressade av kommunerna ekonomiskt. Så de vet inte var de ska ta pengarna.

Anonym (Läsa)

Thu 3 Jul 19:26

#15

Det handlar inte bara om att öka kunskaperna i svenska. I stort sett alla jobb med minsta intellektuella krav bygger på att människor kan söka och utvärdera källor och hantera information, förstå text och själva skriva begripligt.

Vi behöver människor som är självständiga i sitt kundkapssökande och exemprlvis vet exakt vad AI innebär och hur AI genererar information och dess fördelar och begränsningar.
Att läsa skönlitteratur som har lite kvalitet hjälper människor att hantera världen och övar föreställningsförmåga. Den behöver inte vara tung men ärlig.

Man behöver inte vara orolig, biblioteksfunktionen kommer att användas till mycket i den pressade skolan. Där finns ju en person som kan gå in och hantera halva klassen t.ex.

Anonym (Läsa)

Thu 3 Jul 19:48

#18

Tow2Mater skrev 2025-07-03 18:31:40 följande:

Om de kunde kombinera det med kvarsittning för elever som inte skött sig, läxhjälp för svaga elever, etc och ha biblioteken öppna efter skoltid, så kanske. Men jag gissar dessa damer kommer kräva att gå hem som alla andra kl 16 och inte en minut efter. Ett dyrt försök att få elever att öka kunskaperna i svenska, som förmodligen efter några års utredningar kommer att slopas under besparingskrav igen.

De i skolan som inte är lärare är anställda på 40 timmarsvecka, som de flesta andra.

De skolbibliotekarietjänster som inrättas kommer, förutom i megastora skolor, att vara deltider.

Lärare är den yrkesgrupp i Sverige som idag är mest sjukskrivna av alla. Allt arbete sker inte i skolan.

Anonym (Läsa)

Thu 3 Jul 19:59

#19

Mentat skrev 2025-07-03 19:40:51 följande:

Min son gick i en skola som låg i samma byggnad som en av kommunens biblioteksfilialer. Varför skulle den skolan ha ett eget bibliotek? Man måste kunna vara litet mer flexibel, t.ex säga att eleverna ska ha tillgång till ett bibliotek.

Det var f.ö. definitivt inget lugnt och tyst ställe, bibliotekarierna ville inte säga till.

Det är lättare att säga till elever när du vet vilka de är och vilka deras lärare är. På folkbiblioteket är de mer anonyma och känner sig friare att agera lite hur som helst. Och gör tyvärr det.

Anonym (Läsa)

Fri 4 Jul 12:39

#23

mari123 skrev 2025-07-04 11:37:12 följande:

Konstigt! Vilka ungar läser böcker idag? Inte ens vi vuxna läser väl så mkt numer utan LYSSNAR på böcker? Först tycker jag man ska kosta på sig skolsköterska och kurator och SEDAN en skolbiblio??ÄH behövs inte😊

Det finns redan skolsköterska och tillgång till kurator på skolorna.

Läsning av längre texter tränar andra saker än lyssning gör. Det är viktigt med god läskunnighet för att kunna ta till sig de andra skolämnena.

Så det är inte några allmänt kulturella skäl att man ska läsa romaner som gör att läsning är viktigt.

Dessutom är det viktigt idag att kunna söka och värdera information. AI gör det ännu mera viktigt, för AI sammanställer info från nätet, men garanterar inte kvaliteten i det som den får fram.

Anonym (Läsa)

Fri 4 Jul 21:29

#31

Visst lär man sig matnyttigt på utbildningen. Jag gick den för länge sedan, men redan då fanns databassökande med i kurserna. Och hur man katalogiserar information, alltså bygger upp informationens sökbarhet. Båda matnyttiga kunskaper.
Flera olika praktiska moment ingick.

Även samhällsorientering, så att man får en översikt över "samhällsmaskineriet" och därför lättare kunde hitta information.

Anonym (Läsa)

Sat 5 Jul 06:42

#38

Jimmy75 skrev 2025-07-05 02:35:35 följande:

Inte många siffror rätt där. Kanske bättre hålla tyst när du inte vet vad skolsköterskan gör?hur det ens var relevant i en text om bibliotekarier

Alltså, det var ett ironiskt inlägg du svarade på.

Anonym (Läsa)

Sat 5 Jul 06:52

#39

mari123 skrev 2025-07-05 05:05:12 följande:

Människor med utbildning behövs väl ÖVERALLT!! Men här är frågan utifall skolbibliotek är nödvändiga! På orter där det inte finns bibliotek kanske!, men då borde ju alla få gå dit och låna😊

Skolbibliotek är inte bara till för skönlitteratur. Men en bibliotekarie har koll på intressanta böcker för barn och ungdomar, kan tipsa och hålla bokprat för klasser, javisst! Barnen brukar låna faktaböcker och skönlitteratur då, de blir inspirerade och nyfikna.

Men biblioteket är också en informationscentral som man kan använda i undervisningen i olika ämnen. Lärarna kan också få stöd i att skicka efter böcker från andra bibliotek som de behöver.

Bibliotekarien kan hjäloa eleverna att hitta tillförlitliga informationskällor och värdera och sammanställa information. Viktigt idag när nätet svämmar över av info av olika kvalitet.

AI komner inte att kunna ersätta det kvalificerade sökandet av flera skäl. Men visst, som en källa kan man använda AI, men den samlar ju info på ett sätt som inte är lika säkert som när man söker själv.

Anonym (Läsa)

Sat 5 Jul 08:08

#42

Gymnasierna och högskolorna klagar på att eleverna inte har kunskaper och förmåga att ta in kursmaterialet.

Intelligensen hos ungdomar i Sverige i tillförlitliga testet har faktiskt minskat sedan 1990-talet. Flera västländer har det så. En del i det tror man beror på skolan, men det finns fler saker som kan påverka.

I asien ser man inte samma utveckling.

Anonym (Läsa)

Sat 5 Jul 09:25

#45

Anonym (M) skrev 2025-07-05 09:16:06 följande:

Du tror att Sverige kan konkurrera om arbetstillfällen fast ungarna inte kan läsa?
AI får inte ungar att läsa. En bibliotikarie är en resurs till i skolan. Men fler lärare behövs också.

Men berätta hur AI kan ersätta läsning.

Ja, och jag kan garantera att det blir personliga relationer i skolbiblioteket. Undantaget är väl om det skulle vara en jättestor skola. Men då är bibliotekarien där fler timmar i veckan å andra sidan.

Anonym (Läsa)

Sat 5 Jul 09:42

#48

Anonym (Kvinna) skrev 2025-07-05 09:26:58 följande:

Tror att du överskattar dkolbibliotekariernas inverkan på elevers läsning. Det är lärarna som behöver prioritera det i sina läxor.

AI ska givetvis inte ersätta läsningen utan kan rekommendera lämplig litteratur och annat som ingår i skolbibliotekens roll idag. Pappersböcker kommer att vara ett minne blott när läsplattor efterliknar böcker alltmer.

Förr, när TV-kanaler inte sände dygnet runt, och det bara fanns något ungdomsprogram på de två kanalerna, samt internet inte existerade, så fanns "slukaråldern" .

Då läste ofta barn, från tredje klass och uppåt, massor med böcker och serietidningar bara för att det var kul. På det viset övade de upp sin läsning. De kunde också läsa många fackböcker om sådant som de gillade.

Det kommer att bli svårt att få barnen att läsa i sina läxböcker på samma sätt.

Inför ett bokprat med en klass så känner du ofta klassen och en del av barnen, då plockar man ut böcker som passar barnen/gruppen.

Själva förmågan att söka, hantera och värdera information kan inte AI lära ut på ett sätt som passar det enskilda barnet/gruppen. Sedan underskattar man lätt mänsklig kontakt i inlärningen.

Anonym (Läsa)

Sat 5 Jul 10:12

#51

Anonym (Kvinna) skrev 2025-07-05 09:51:38 följande:

Vi behöver inte skolbibliotek för bokprat. Det är bibliotekarier från stadsbiblioteken som brukar sköta sånt. Du har nog missat skolbibliotekens roll.

Allt kommer att finnas elektroniskt och då har AI bättre kompetens.

Det kommer bibliotekarier från stadsbiblioteken för att det inte finns någon skolbibliotekarie. För att lärarna hinner inte har koll på barn- och ungdomslitteraturen.

Skolbiblioteken har inte utvecklats för att Sverige missade tåget när internet kom på 90-talet. Här la man ner skolbiblioteken.

I länder som USA och Canada satsade man på skolbiblioteken. Kunskapssökande och informationshantering lades in i läroplaner och integrerades med övrig undervisning.

AI kan lära ut enskilda moment, men kan inte ta en övergripande mentorsroll. (Dessutom behöver man göra programmet till ett spel det enskilda moment som AI ska lära ut, det blir för tråkigt annars).

I ett personligt möte kan man ta hänsyn till allt hos eleven, dess omgivning och inlärningssituationen.

Anonym (Läsa)

Sat 5 Jul 13:34

#65

Anonym (Kvinna) skrev 2025-07-05 10:26:50 följande:

På vilket sätt är det bättre att anställa en skolbibliotekarie som sköter bokprat istället för en specialiserad barn- och ungdomsbibliotekarie?

Du specialiserar dig inom det område som du arbetar med, så skolbibliotekarien blir specialiserad på barn- och ungdomslitteratur, precis som bibliotekarien som arbetar med barn och ungdomar på kommunbiblioteket.

Däremot känner skolbibliotekarien klassen och en del av barnen bättre.

Skolbibliotek innehåller inte bara media i pappersformat. Det skolbibliotekarien kan stödja barnen i är att utveckla sitt informationssökande och sina förmågor att värdera och organisera information.

Lärare har oftast inte kunskap om detta, de har sina kanaler, men de känner inte till alla. De kan inte heller fjärrlåna.

Kommunbiblioteken däremot har den här kompetensen, men de bibliotekarierna är inte i skolan.

Ett exempel är t.ex att de flesta inte vet att man kan söka de flesta artiklar som skrivs i svenska tidningar och tidskrifter i Sverige i en speciell databas, man söker på ämne eller om man vet andra sökord som passar. Sedan kan man läsa de artiklarna gratis (med en viss fördröjning i tid) i en annan databas.

Det är en skattkista av värdefull information inom alla ämnen. Ett exempel på sådant är väldigt bra att få veta för alla.

Dessutom stödjer skolbibliotekarien elevernas eget sökande när de ska göra fria arbeten i skolans olika ämnen.

Anonym (Läsa)

Sat 5 Jul 21:11

#69

Anonym (Kvinna) skrev 2025-07-05 16:49:35 följande:

Tycker att hela din syn är bakåtsträvande.Exempelvis det här kan elever göra direkt från sina läsplattor: Ett exempel är t.ex att de flesta inte vet att man kan söka de flesta artiklar som skrivs i svenska tidningar och tidskrifter i Sverige i en speciell databas, man söker på ämne eller om man vet andra sökord som passar. Sedan kan man läsa de artiklarna gratis (med en viss fördröjning i tid) i en annan databas.

En del i att kunna finna god information är att kunna värdera källor.

Tidningar och tidsskrifter har ansvariga utgivare. Det är redationellt granskade källor, så de är viktiga som informationsbärare.

När man vet hur AI genererar sina svar, så känner man starkt att man behöver fler ben att stå på när det gäller var man samlar information som är tillförlitlig.

Det finns naturligtvis fler källor som kan användas, men någon måste diskutera det här med eleverna när insamlandet pågår.

Det kan en lärare göra, men rent inlärningsmässigt är det bra att diskussionen kommer underhand. En lärare har många elever. Elever glömmer/missar det som sas vid den gemensamma genomgången, efter att en tid har gått.

Det är rätt många frågor i en klass och det gäller också att se till att eleverna arbetar med sina fria arbeten. Ofta spelar de istället spel på datorerna eller sitter av lektionen samtalande med varandra, utan att göra så mycket. Det kan även vara så att enbart en av dem gör jobbet. Då behöver det vara fler vuxna som handleder.

Skolbiblotekarien känner också till fler källor än läraren, eller för att vara tydlig, lärare och skolbibliotekarie tillsammans känner till fler källor.

Ett mål i skolan är att elever själva ska kunna agera och göra intellektuella prestationer. Det finns en risk om de enbart använder AI. Dels blir informationen mer begränsad, men de går också miste om den utvecklande kognitiva verksamheten, exempelvis förmågan att analysera och sammanfatta.

Anonym (Läsa)

Sat 5 Jul 21:20

#70

Anonym (Kvinna) skrev 2025-07-05 16:49:35 följande:

Tycker att hela din syn är bakåtsträvande.Exempelvis det här kan elever göra direkt från sina läsplattor: Ett exempel är t.ex att de flesta inte vet att man kan söka de flesta artiklar som skrivs i svenska tidningar och tidskrifter i Sverige i en speciell databas, man söker på ämne eller om man vet andra sökord som passar. Sedan kan man läsa de artiklarna gratis (med en viss fördröjning i tid) i en annan databas.

De här databaserna behöver man ha en licens för att använda. Biblioteken betalar en avgift för att ha sökmöjligheten. Du kommer inte åt varken sökdatabasen eller artiklarna (dom är bakom tidningarnas/tidskrifternas betalväggar. ) från någon allmän läsplatta/dator. Skolan har inte råd att ge alla tillgång till det.

Dessutom var detta bara ett exempel.

Biblioteken ger också möjlighet, genom andra databaser, att läsa tidningsartiklar i utländska tidningar. Exempelvis engelskspråkiga sådana.

Anonym (Läsa)

Sat 5 Jul 21:40

#71

Anonym (Kvinna) skrev 2025-07-05 10:40:07 följande:

Att ha specialister på varje skola är många gånger dyrare än att låta stadsbibliotekarierna sköta bokpraten. De som jobbar på skolor har ofta mycket sämre kompetens. Det är på stadsbiblioteken de bästa vill arbeta.

Att satsa på böcker i pappersform för framtiden är också att vara bakåtsträvare. Jag tror att läsplattor kommer att vara så utvecklade att elektroniken tar över helt tillslut.

Svar till "Kvinna" 😊: Arbetet i skolan som bibliotekarie är annorlunda än arbetet som bibliotekarie i ett kommunbibliotek, mer självständigt t.ex.

Det beror på vad du vill ha ut av ditt arbete hur du väljer. Dessutom kan en skolbibliotekarie börja arbeta i ett kommunbibliotek och tvärt om. Det är liknande kompetens som krävs.

Anonym (Läsa)

Mon 7 Jul 21:34

#78

mari123 skrev 2025-07-06 14:12:31 följande:

Så bibliotekarier på stadsbiblioteken kan inte tipsa om bra litteratur för unga? småttingarna från förskolorna ser jag där hela tiden i den jättefina barn o ungdomsavdelningen! Men finns inget bibliotek alls är ju ett på skolan där ALLA får låna! ett alternativ!

Det klart att bibliotekarier från stadsbiblioteketvkan tipsa om litteratur! Kanske en gång per termin i varje klass.

Men det är i undervisningen som ett skolbibliotek kan göra mycket. Det handlar inte bara om lästräning och upplevelser genom att läsa skönlitteratur.

Anonym (Läsa)

Mon 7 Jul 21:37

#79

Anonym (M) skrev 2025-07-06 08:57:42 följande:

Varför är det viktigt? Räcker det inte att de som anställs på skolorna är bra?

Får minst lika bra lön på skolbiblioteken, lönerna på kommunerna förhandlas genom facket i samma löneomgång. Skolbibliotekariearbetet är ofta självstänigare, medan kommunbibliotekariearbetet har andra fördelar. Det ör mer en läggningsfråga vad man väljer.

Varför skolbibliotekarier? Det verkar så överdrivet!

INNEHÅLL