Varför skolbibliotekarier? Det verkar så överdrivet!

Skolbiblioteken är jätteviktiga. Många skulle behöva hyra en buss för att få iväg klassen till det allmäna biblioteket och det har man inte råd med. Och även om man kan gå eller cykla skulle biblioteksbesöket ta längre tid än lektionen varar. Man hinner inte. 

Skolbibliotekarien arbetar tillsammans med lärarna för att ta fram passande litteratur. Hen sköter biblioteket, uppdaterar, gallrar mm. 

Skolbibliotekarien är också (när det funkar bra) en trygg vuxen i ett lugnt hörn av skolan. Bara det är mycket värt för många. Mitt barn som blir trött av mycket intryck har skolbiblioteket som sin tillflyktsort. 

Skolbibliotekarien kan också hålla i lektioner. På mina barns skola är det bibliotekarien som sköter utlån av de läroböcker som eleverna inte får behålla. På så vis använder man samma lånesystem för alla böcker (praktiskt!) och lärarna blir avlastade från den uppgiften och kan lägga den tiden på undervisningen. 

Lyssna på senaste avsnittet av Leifbys läsresa så får du inblick i hur en skolbibliotekarie kan arbeta! Roligt och gulligt reportage om läsning med tonårspojkar. :) 

https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2615440

För att läraren kostar lika mycket men gör jobbet sämre eftersom hen inte är utbildad i att göra det. I längden blir det oftast dyrt med outbildad personal för jobb som kräver utbildning för saker och ting blir fel och görs på ineffektiva sätt. 

Om det är realistiskt med en bibliotekarie beror på skolans storlek och tjänstens omfattning. Det är ju skillnad på vad som behövs på min gamla gymnasieskola med tvåtusen elever och en liten byskola. 

Jag tänker ungefär likadant, att de som tror att en lärare kan hoppa in några timmar då och då och göra samma sak som en bibliotekarie har väldigt liten koll på vad en bibliotekarie gör och kan. 

Så här beskriver Linnéuniversitetet sin utbildning i Biblioteks- och informationsvetenskap: 

Utbildningen ger dig kunskap om hur kultur, information och kunskap förmedlas och organiseras i relation till olika typer av användare och i olika institutionella sammanhang. Betoningen ligger främst på bibliotek men som student introduceras du även till andra kunskapsintensiva och/eller kulturfo?rmedlande organisationer och institutioner, så som muséer och arkiv

Stort fokus läggs på bibliotekens samhällsuppdrag. Du kommer att få insikt i bibliotekariens professionella roll i att möta aktuella utmaningar som exempelvis samhällets digitalisering, demokratins hotade ställning, liksom barns och ungas minskade läsning.

Under programmet arbetar du med fyra o?vergripande problemomra?den som samtliga studeras i relation till aktuella samha?llsutmaningar:

1. Biblioteks- och informationsvetenskaplig teori och metod
2. Bibliotek samt andra kunskapsintensiva och/eller kulturförmedlande
organisationer, institutioners och professioners samhällsuppdrag
3. Kommunikation och förmedling av information, kunskap och kultur
4. Organisering av kunskap och dokument.

Programmet börjar med en grundläggande introduktion till biblioteks- och informationsvetenskap som forskningsområde, samt de professionella och organisatoriska fält som är relevanta för området. Du får också en översikt av politiska ramverk och diskurser som påverkar bibliotek och andra kulturförmedlande institutioner.

Under termin två fördjupas dessa kunskaper genom konkreta tillämpningar och teoretiska perspektiv inom kommunikation och förmedling av kultur och information. Denna termin avslutas med att du självständigt formulerar och genomför ett utvecklingsprojekt.

På termin tre skiftar fokus mot organisering av kunskap och information. Du breddar din förståelse genom kurser inom biblioteks- och informationsvetenskapliga teorier och metoder.

Programmet avslutas med ett examensarbete på 30 högskolepoäng.

Utbildningen präglas av en tydlig integration av teoretiska och praktiska inslag. Du får möjlighet att tillämpa analytiska verktyg och utveckla din teoretiska förståelse samtidigt som du förvärvar praktiska färdigheter som förbereder dig för kvalificerat arbete i bibliotekssektorn eller vidare forskarutbildning

Textmassan där uppe är masterprogrammet. Så här beskrivs grundutbildningen: 

Bibliotekarien organiserar och tillgängliggör information för olika typer av användare, till exempel skolelever, allmänhet, forskare och yrkesspecialister i näringsliv och organisationer.

Eftersom ett digitaliserat samhälle har medfört en stark ökning i mängden information har kraven på bibliotekarien ökat kraftigt. Dels kräver användning av de nya medierna en utökad teknisk kompetens, dels finns spännande pedagogiska utmaningar i att tillgodose olika användargruppers speciella önskemål och behov.

Under programmet arbetar du med fem breda problemområden, där det första handlar om biblioteken och dess användare i olika kontexter. Här analyseras informationsanvändarens sociokulturella villkor, professionella roller inom fältet samt olika fysiska och digitala strukturer med relevans för bibliotek och andra organisationer inom informationssektorn.

Det andra området berör kunskaps- och informationspraktiker utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Detta relaterar till såväl medie- och informationskunnnighet, informationskompetens som litteraturförmedling och läsfrämjande åtgärder.

Ett annat område som du möter är kunskapsorganisation, som rör processer och system för hur kunskap, information och dokument hanteras och organiseras. Exempel på sådana processer är katalogisering, klassifikation, indexering, metadata-uppmärkning och social taggning. Det fjärde området behandlar biblioteks- och informationsetik. Inom detta område studeras såväl yrkesetiska dilemman för bibliotekarier som informationsetik i allmänhet.

Som ett sista område arbetar du med vetenskapliga teorier och undersökningsmetoder som är relevanta för forskning inom ämnet samt utredningsarbete inom relevant yrkesverksamhet.