Varför skolbibliotekarier? Det verkar så överdrivet!

Skolbiblioteken är jätteviktiga. Många skulle behöva hyra en buss för att få iväg klassen till det allmäna biblioteket och det har man inte råd med. Och även om man kan gå eller cykla skulle biblioteksbesöket ta längre tid än lektionen varar. Man hinner inte. 

Skolbibliotekarien arbetar tillsammans med lärarna för att ta fram passande litteratur. Hen sköter biblioteket, uppdaterar, gallrar mm. 

Skolbibliotekarien är också (när det funkar bra) en trygg vuxen i ett lugnt hörn av skolan. Bara det är mycket värt för många. Mitt barn som blir trött av mycket intryck har skolbiblioteket som sin tillflyktsort. 

Skolbibliotekarien kan också hålla i lektioner. På mina barns skola är det bibliotekarien som sköter utlån av de läroböcker som eleverna inte får behålla. På så vis använder man samma lånesystem för alla böcker (praktiskt!) och lärarna blir avlastade från den uppgiften och kan lägga den tiden på undervisningen. 

Lyssna på senaste avsnittet av Leifbys läsresa så får du inblick i hur en skolbibliotekarie kan arbeta! Roligt och gulligt reportage om läsning med tonårspojkar. :) 

https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2615440

Du verkar orolig över Sveriges ekonomi. Det behöver du inte vara. Vi har bättre ekonomi i dag än på 70 talet men till skillnad från då anses inte den gemensamma sektorn vara lika viktig att investera i idag. 

Det fanns fler vuxna i skolan på den tiden och alla hade sin del i pedagogiken.

Jag tror personligen inte att AI kan ersätta personliga relationer i skolan.  Vi behöver fler vuxna i skolan, Biblotikarier, assistenter, psykologer sköterskor och läkare. 

Barnen är det viktigaste ett samhälle har och dessa kan aldrig få för mycket uppmärksamhet och stöd.

Du tror att Sverige kan konkurrera om arbetstillfällen fast ungarna inte kan läsa?
AI får inte ungar att läsa. En bibliotikarie är en resurs till i skolan. Men fler lärare behövs också. 

Men berätta hur AI kan ersätta läsning. 

Förr, när TV-kanaler inte sände dygnet runt, och det bara fanns något ungdomsprogram på de två kanalerna, samt internet inte existerade, så fanns "slukaråldern" .

Då läste ofta barn, från tredje klass och uppåt, massor med böcker och serietidningar bara för att det var kul. På det viset övade de upp sin läsning. De kunde också läsa många fackböcker om sådant som de gillade. 

Det kommer att bli svårt att få barnen att läsa i sina läxböcker på samma sätt. 

Inför ett bokprat med en klass så känner du ofta klassen och en del av barnen, då plockar man ut böcker som passar barnen/gruppen.

Själva förmågan att söka, hantera och värdera information kan inte AI lära ut på ett sätt som passar det enskilda barnet/gruppen. Sedan underskattar man lätt mänsklig kontakt i inlärningen. 

Det  kommer bibliotekarier från stadsbiblioteken för att det inte finns någon skolbibliotekarie. För att lärarna hinner inte har koll på barn- och ungdomslitteraturen. 

Skolbiblioteken har inte utvecklats för att Sverige missade tåget när internet kom på 90-talet. Här la man ner skolbiblioteken.

I länder som USA och Canada satsade man på skolbiblioteken. Kunskapssökande och informationshantering lades in i läroplaner och integrerades med övrig undervisning. 

AI kan lära ut enskilda moment, men kan inte ta en övergripande mentorsroll. (Dessutom behöver man göra programmet till ett spel det enskilda moment som AI ska lära ut, det blir för tråkigt annars). 

I ett personligt möte kan man ta hänsyn till allt hos eleven, dess omgivning och inlärningssituationen. 

Det  kommer bibliotekarier från stadsbiblioteken för att det inte finns någon skolbibliotekarie. För att lärarna hinner inte har koll på barn- och ungdomslitteraturen. 

Skolbiblioteken har inte utvecklats för att Sverige missade tåget när internet kom på 90-talet. Här la man ner skolbiblioteken.

I länder som USA och Canada satsade man på skolbiblioteken. Kunskapssökande och informationshantering lades in i läroplaner och integrerades med övrig undervisning. 

AI kan lära ut enskilda moment, men kan inte ta en övergripande mentorsroll. (Dessutom behöver man göra programmet till ett spel det enskilda moment som AI ska lära ut, det blir för tråkigt annars). 

I ett personligt möte kan man ta hänsyn till allt hos eleven, dess omgivning och inlärningssituationen. 

För att skolbibliotekarien är också en specialist på barn och ungdomar. Och på plats bestämda tider hela tiden. 

Fast alla har samma utbildning. Och vad hindrar skolorna från att rekrytera från stadsbiblioteken? 
Dessutom behöver inte skolorna ha de bästa. Det räcker att de är bra. Det är bara ett svepskäl för att kunna avfärda, att säga att de bästa inte vill arbeta i skolan.

Ingen skola mer än en kan ha den bästa. För bara en kan var bäst, de andra är bara bra. Dessutom kan den bästa i kommun A vara sämre än den som bara är medelmåttig i kommun B. Du tänker helt fel. Ingen kan välja den bästa, de kan bara välja bland de som söker och som finns tillgängliga. Och den bästa finns kanske inte bland dom. 

Man behöver inte vara bättre än någon annan för att göra ett bra jobb. Om så är fallet, kan de flesta av oss gå hem och ansöka om förtidspension redan nu.

Det räcker att man är bra. Det finns alltid någon som är bättre och med ditt resonemang kan vi lägga ner alla skolor. Finns ju alltid bättre lärare, vaktmästare, rektorer osv. 

Och ändå är svenska barn dåliga på att läsa, och har varit det i flera år. 

Men vi kommer inte längre. Jag är glad att regeringen vill satsa på detta. Tyvärr tror jag att inte kommer att bli så i alla skolor. 

Du får fortsätta övertyga andra. 

Jag tror du har fel om du tror att biblotekarien inte integrerar med barnen. För många elever är biblioteket en tillflykt och det stället man får lugn och ro. 

Det är också för många, speciellt flickor stället man blir sedda.

Du menar att sverige inte har oändliga resurser men det är inte där skon klämmer det handlar om hur vi fördelar våra resurser.  Det påstås ofta i debatten att om man ökar resurserna på ett håll så måste man minska på ett annat. Det är inte sant.  Det är inte så nationalekonomi fungerar.

Det har blivit väldigt vanligt att man ställer grupper mot varandra, skolan mot äldreomsorgen är ett vanligt grepp. Det har också inom just dessa grupper man tror sig kunna effektivisera arbetet genom att använda AI. 

Du är blåögd om du tror att Sverige blir rikare genom att vi effektiviserar "det allmänna"  Det är några få av oss som blir rikare och kan välja de bästa skolorna och boendeformerna, medan resten får nöja sig med an alltmer anorexiskt välfärd.

Skolans uppgift är i första hand att undervisa, stå för kunskap och inlärning. Det är inte en institution for vård och omsorg. Även om det blivit alltmer det en del ser som skolans uppgift. Tyvvärr. Därav det kunskapstapp som finns i svensk skola. Det är kunskap och utbildning det ska satsas på och där spelar skolbibliotek fortfarande en stor roll. 

Du specialiserar dig inom det område som du arbetar med, så skolbibliotekarien blir specialiserad på barn- och ungdomslitteratur, precis som bibliotekarien som arbetar med barn och ungdomar på kommunbiblioteket.

Däremot känner skolbibliotekarien klassen och en del av barnen bättre. 

Skolbibliotek innehåller inte bara media i pappersformat. Det skolbibliotekarien kan stödja barnen i är att utveckla sitt informationssökande och sina förmågor att värdera och organisera information.

Lärare har oftast inte kunskap om detta, de har sina kanaler, men de känner inte till alla.  De kan inte heller fjärrlåna. 

Kommunbiblioteken däremot har den här kompetensen, men de bibliotekarierna är inte i skolan. 

Ett exempel är t.ex att de flesta inte vet att man kan söka de flesta artiklar som skrivs i svenska tidningar och tidskrifter i Sverige i en speciell databas, man söker på ämne eller om man vet andra sökord som passar. Sedan kan man läsa de artiklarna gratis (med en viss fördröjning i tid) i en annan databas. 

Det är en skattkista av värdefull information inom alla ämnen. Ett exempel på sådant är väldigt bra att få veta för alla.

Dessutom stödjer skolbibliotekarien elevernas eget sökande när de ska göra fria arbeten i skolans olika ämnen. 

De här databaserna behöver man ha en licens för att använda. Biblioteken betalar en avgift för att ha sökmöjligheten. Du kommer inte åt varken sökdatabasen eller artiklarna (dom är bakom tidningarnas/tidskrifternas  betalväggar. ) från någon allmän läsplatta/dator. Skolan har inte råd att ge alla tillgång till det. 

Dessutom var detta bara ett exempel. 

Biblioteken ger också möjlighet, genom andra databaser, att läsa tidningsartiklar i utländska tidningar. Exempelvis engelskspråkiga sådana. 

Svar till  "Kvinna"  😊: Arbetet i skolan som bibliotekarie är annorlunda än arbetet som bibliotekarie i ett kommunbibliotek, mer självständigt t.ex.

Det beror på vad du vill ha ut av ditt arbete hur du väljer. Dessutom kan en skolbibliotekarie börja arbeta i ett kommunbibliotek och tvärt om. Det är liknande kompetens som krävs. 

Varför är det viktigt? Räcker det inte att de som anställs på skolorna är bra?