Bonusbarn utan regler
Jag behöver ventilera lite kring mina två bonusbarn som är i yngre tonåren. Jag har funnits med i bilden sedan de gick i lågstadiet och jag har upplevt dem ouppfostrade och bortskämda sedan första början. Sambons förklaring är att de får en fri uppfostran.
För det första så finns absolut inga regler kring mat. Det köps hem pizza och chicken nuggets som barnen får värma i princip när som helst på dygnet om de är hungriga. Det ena barnet har börjat äta mer ?vanlig? mat och äter då och då tillsammans med mig och sambon. Det andra barnet äter sällan eller aldrig tillsammans med oss. Med sällan menar jag att barnet kanske äter tillsammans med oss 3-5 gånger/år. Barnen sparar inte mat att värma senare utan kastar i soporna. Jag blir frustrerad och anser att de behöver lära sig att förstå att kastar man en halv pizza så blir pizzan dubbelt så dyr och då har man kanske inte råd med annat, men sambon skämmer bort dem och ser hellre att de äter än inte äter alls. Barnen får månadspeng och får fritt disponera över den vilket leder till att de ofta köper chips, godis, snacks med mera att äta istället för mat. Matförpackningar, chipspåsar, godispapper med mera släpps på stället och kastas ytterst sällan i soporna. Tjatar jag på barnen om det så är det jobbigt att plocka undan. Sambon anser att man inte kan tvinga barnen att äta mat de inte tycker om, att göra saker de inte vill och så vidare.
Apropå sopor så har det ena barnet ofta under ett par år slängt sina begagnade bindor på toalettgolvet. Nu var det länge sedan det hände senast, men jag har istället sett det att det ligger begagnade bindor i hennes rum. Förstår inte barn/tonåringar att det är ohygieniskt att inte kasta begagnade bindor i soporna? Vi har en soptunna på toa, men ändå används den inte av det ena barnet, som istället slänger allt skräp (inklusive begagnade bindor) direkt på golvet. Barnen går heller inte ut med soporna under de veckor vi har dem. Ber man dem så vill de ofta ha pengar för att göra det och jag vägrar betala dem för att göra vanliga hushållssysslor. Sambon ger dem en slant eller annan förmån ibland för att gå ut med soporna, men jag vägrar konsekvent då jag under flera års tid har tyckt att det är det minsta de kan bidra med.
Skärmtiden behöver jag väl knappast nämna för jag misstänker att ni förstår hur det ligger till.
Jag upplever inte att barnen är dumma/osmarta på något sätt utan snarare att den fria uppfostran har kommit utan krav och att de alltid har fått som de vill. Jag har verkligen försökt prata med sambon om mina farhågor för barnen, men sambon anser att de tillhör en annan generation och att tiden får utvisa hur barnen kommer klara sig i vuxenlivet. Jag ser dock beteenden hos barnen som gör mig djupt orolig och jag tror att mycket grundar sig i att de nästan alltid får göra precis som de vill och att man inte får ställa krav. Jag har försökt med att man kanske inte får skärmtid om man inte går ut med soporna, men sambon anser att det är en bestraffning.
Jag kommer ingen vart i mina diskussioner med sambon och vill egentligen bara skriva av mig lite. Är det någon mer som har liknande problem med sina bonusbarn?
