Höra åsikter ang min mans åsikter

Jag arbetar och försörjer också sedan barnet var 1 månad gammalt, han har vid flertalet gånger varit ute och druckit och roat sig. 

detta handlar om att han är svartsjuk? inget som har med barnet att göra. 

Uppdaterar inlägget *

måste tydligggöra, såhär står det på hotellets hemsida,

detta är vad han tycker inte är okej. Nu råkar min vän endast kunna gå på spa juste den dagen mellan 10-14.00. det här tycker han inte är ok i en relation. Jag är alltså respektlös enligt hans mening som inte visar förståelse för att detta är långt ifrån okej att gå på :). 

Onsdag 16 juli är SUMMER CLUB tillbaka mer maxad än någonsin! Vi pratar dagsfest på Voltage Lounge, nattklubbsvibe på Locavore och DJs som bjuder på musik i världsklass (namnen håller vi på lite till?). Med main act både 13:00 på Voltage Lounge Pool Club och senare under kvällen på Locavore blir det en maxad dag från förmiddag långt in på småtimmarna. Som en dagsfestival när den är som bäst!

Champagnen är på kylning, solsängarna redo och DJs bokade. Boka en solsäng eller drinkbord och var säker på att få festens bästa plats!

Jo, 

jag har bokat spa för att vila upp mig, som ja skrev innan så fanns detninget annat datum min väninna kunde. 

vem super ens 10 på morgonen? Förstår att summerclub kan bli stökigt på kvällen? men har folk ens hunnit bli fulla så tidigt? 

Jo förstår :/ men hans svartsjuka började faktiskt efter 1 år, så jag blev ju lite vilseledd om ja ska vara ärlig. Och det smög sig på relationen och pågått under 4 års tid. Nu har vi en bebis? vet inte riktigt hur ja ska bemöta denna situation. 

den här situationen beskriver vår relation i sin helhet, han är även svartsjuk gällande kläder, normala kläder :).

Han har gått på KBT, hos psykolog samt parterapi dock endast 3 gånger. Det hjälper? i 3 veckor sen blir Det värre? han begränsar mina klädval också, jag får ej ha tights på mig eller tight klänning, allt som visar former? der Är mkt han begränsar mig med..

Jag har faktiskt sagt många gånger att jag velat lämna, då har han reagerat väldigt starkt. 

kastat glas i väggen, en gång kallade han mig för hora för jag ville lämna?. Ja vet inte vad ja vill med disnussionstråden, jag behöver bara ventilera och höra starka reaktioner och åsikter för det gör mig mer klar i huvudet. 

Nej jag förstår det. Jag berättade bara hur det kommer sig att jag har barn med honom idag trots röda flaggor innan. Jag förväntade inte mig att ja kunde bli gravid helt ärligt. 

Intressant..

första tanken, anledningen till att jag skrev var mer för att inte tappa greppet om vad som är rätt eller fel, vilket jag redan innerst inne vet. Det är ganska konstigt hur hjärnan funkar under pressade situationer, men ju fler åsikter (samma som mina) får mig att känna mig mer trygg i mig själv. 

problemet är att jag inte kan lämna i nuläget, pga om jag gör det nu innan bebis börjat förskola så innebär det att jag ej kan försörja mig alls ekonomiskt. Och livet blir självklart tuffare så länge bebis är liten. med andra ord ja kommer behöva konka mitt bolag för att kunna va hemma med barn, för jag har ingen familj som bor nära. Så hjälp finns ej..

ibland är det skönt att söka bekräftelse av outbildade anonyma på nätet eftersom parterapi känns mer som att de aldrig ger mig ett perspektiv på hur toxic det egentligen är. Deras uppgift är att försöka utveckla, förstå hans sida lika mycket som min sida för att mötas. Känns lixom för professionellt när man vill höra mönskliga och transparanta åsikter. den hårda sanningen?

Vi har gått på parterapi, men endast 3 tillfällen, ja upplever ändå att han aldrig kommer ändra sig. han ?försöker? i några veckor men sen kommer det en impuls igen. Samma visa varje gång.. förlåt ja ska bättra på mig, men innan har vi konflikter i 2-3 dagar för han står fast vid sina åsikter och blir extremt defensiv. Och då blir han aggressiv alltså i sitt sätt a t komunicera. Jag viker mig aldrig, men det är extremt tröttsamt att höra kommentarer om ALLT. 

kan du förklara mer någon situation han blev svartsjuk? Intressant att följa hur det blev för dig. Hur tog du dig ur det? Hur vlev det för er med barn osv?

jo han vill absolut ha delad vårdnad, o ja tänker inte lpta mitt barn lida av det, hon ska ha pappa med i bilden, viktigt för mig att han finns i hennes liv alltid. 

ja vill egentligen inte lämna honom för ja älskar han, men Kontrollbehovet tär på mig och frågan är om det är värt det ens. Ja lever inte ens?. Även fastän jag trotsar och går ändå så blir det långa konflikter som får mig att må dåligt när ja väl är iväg, för det påverkar mig så mycket?.

Precis, 

jag tror inte kbt kan hjälpa alla, han behöver nog någon vid sin sida ständigt som han kan höra av sig till för vägledning typ 1 gång om dagen i flera års tid. Och sådant finns ju kanskeninte. 

sen så känner jag mig för gammal för att sitta och vänta på hans ?personliga utveckling?.. alltsp vem fan pallar ens fixa en annan person? Jag vill bara leva ett normalt liv i lugn och ro, sen får jag den här skiten serverat till mig längre in i relationen. Känner mig så vilseledd, jag har försökt att ha tålamod men jag har alltid vetat innerst inne att det ej går att lära en gammal hund att sitta. 

ju mer han pratar om situationen med mig just nu om hur fel han hade, förlåt, ja överreagera, ja ska ändra mig (b4 års skitsnack) så provoceras jag bara ännu mer. 

just nu sover vi i separata rum sedan 3 dagar tillbaka för ja klarar inte av hans existens, blir bara triggad av honom. Känner mig också fast i relationen i nuläget, vet lixom inte hur ja ska göra.

Aj vad sjukt, att anklagas för otrohet. Hur går dina tankar för framtiden? 

det är extremt svårt att lämna med barn, jag tror man behöver samla mod och känna en trygghet först.