När börjar vården reagera över täta besök?

Är du orolig för att barnet far illa av besöken? Jag tänker att det visserligen kan vara jobbigt att åka in, men om barnet inte är så pass sjuk att denne behöver vård, läkemedel, blodprover eller annat som kan vara obehagligt för barnet så skulle jag inte bry mig. Behöver barnet dessa besök är det ju bara bra att de åker in. Det kommer ju läkaren bedöma.

Jag kan ha fel, men det känns mer som att du stör dig på situationen än att det skulle finnas grund för anmälan. Vissa föräldrar är väldigt nojiga med sina barn, andra låter de äta grus och sand i parken. Att ta upp det med din släkting kommer antagligen inte göra någon skillnad för situationen ändå, speciellt om det är partnern som är den drivande och inte din släkting i fråga. 

Dels är det så klart inte en optimal situation för barnen att sitta flera timmar på akuten, när barnen lika gärna kunnat ligga hemma i soffan och vila. Men jag är också oroad för att vården ska reagera och göra en anmälan eller liknande. Det gör så klart ingen skillnad för mig, men jag månar om min släkting och släktingens barn. 

Vården reagerar väl främst om det är någon form av vanvård inblandat eller om de misstänker Münchhausen by proxy. 

Nojiga föräldrar är de säkert vana vid, särskilt numera. Det är ju inte sunt eller lämpligt att åka till akuten i tid och otid men det behöver inte vara tecken på bristande föräldraskap, snarare överengagerade föräldrar.

Nej så är det såklart. Det är varken roligt eller bra för ett sjukt barn att sitta på akuten i onödan. Vården har dock anmälningsplikt och jag tror definitivt inte att de skulle kringgå detta om de kände att de fanns en anledning att anmäla. De har ju ett system för att uppmärksamma frekventa besök och eventuella mönster. Jag tycker ändå att du ska prata med släktingen i första hand och uttrycka oro, inte kritik. Det är lättare att ta till sig. Är du på en djupare nivå orolig för barnets hälsa och välmående älskad en anmälan vara aktuell, men det är ett mycket stort steg som inte ska tas lättvindig. 

Finns väl ingen anmälan för överdrivna vårdkontakter heller 

Men vad skulle anmälas?

Kanske just typ Munchausen by proxy, att man utsätter barnet för onödiga undersökningar. 

Eller att barnet far illa hemma och drabbas av väldigt mkt skador?

Om vården tycker att barnet verkar fara illa av alla onödiga besök lär en orosanmälan vara läglig, varesig TS skulle lägga sig i eller inte... Att lägga sig i enbart för att en orosanmälan kan komma på tal är fel skäl, att bry sig om barn ett bättre

Jag tolkar inlägget snarare som lite extra nojiga föräldrar, inte oro för att de skadar barnen. Men det är såklart en möjlighet/risk, som dock inte lär avhjälpas med att ts varnar att vårdkontakter kan väcka oro. 

Vid Munchausen by proxy gör man väl barnet sjukt?

Jag tänker att vården reagerar och tycker att föräldrarna behöver stöttning i att kunna ta hand om sjuka och skadade barn hemma till exempel. Det är inte optimalt för barnen att sitta i timmar på akuten, istället för att ligga nedbäddade i soffan och få Alvedon och ta en snabb tur till VC nästa vardag. Jag känner dock ingen oro för barnen, utan för att någon inom vården ska reagera på föräldrarna.