Jag sa jättedumma saker igår! Ångest!

Tre saker sammanföll, livskris, akut sömnbrist och pms (pmds?). 

Vad får du för hjälp för de här tre sakerna? Medicinerar du din pms/pmds? Har du ofta sömnbrist och vad gör du i så fall för att det ska bli bättre? Får du tillräckligt stöd från din omgivning kring det här med att försöka få barn? 

Du var i en väldigt svår situation och reagerade irrationellt. Alla gör vi misstag. Det viktiga är att förstå hur illa vi gjorde (vilket du ju gör), be om förlåtelse och agera för att det aldrig ska hända igen. 

Många relationer har gått i kras av pms/pmds. Detsamma gäller ofrivillig barnlöshet. Ni är drabbade av båda. Dra er inte för att be om hjälp från er omgivning och från vården. 

Känns det som att det är ditt fel att du inte blir gravid? Lägger du eller han skulden på dig för att det inte blir något? 

Har ni pratat än om vad som hände igår? 

Sån't händer. Berätta precis hur du känner och hur uppriktigt ledsen du är så ordnar det sig säkert. Får såklart inte hända igen men jag är övertygad om att han är förstående. En grej som kan vara bra att tänka på är att inte skylla på annat när du ber om ursäkt utan att genuint vara ångerfull för det du sade. Det kommer att gå bra!

Du var alltså mänsklig säger du. Givet omständigheterna kan konstigheter hända och antagligen sa ni båda mindre lämpliga saker. Med det sagt var det en fruktansvärd sak att säga som du redan är fullt medveten om. Jag tycker det är två saker som är viktiga här. Det ena är att både du och förhoppningsvis andra låter bli att straffa och skamma dig för det inträffade. Du var mänsklig och reagerade starkt under extrema omständigheter. Det andra är att det självklart inte befriar dig från ansvar för dina handlingar, men att ta sitt ansvar handlar inte om att gå runt och må dåligt över något du gjort. Ansvaret ligger i hur du agerar nu och framåt. Vad du gör för att försöka reda ut saker med din sambo och försöka ställa det som hänt tillrätta om det nu är möjligt och sedan ta tag (hoppeligen med hans hjälp) i vad det här kämpandet med att försöka få barn gör med dig och hitta sätt så att det som hände igår inte behöver hända igen. Någon form av samtalskontakt låter som värt att prova....om det sedan ska vara samtal som par, eller om det ska vara du som går själv är det bara ni som kan komma fram till.

Försök att inte slå mer på dig själv än du redan gjort. Det hjälper inte någonting, snarare tenderar det ofta att leda till motsatsen.