KillBill. Om det är en klass med högpresterande elever i årskurs 9, hur ska då nya elever med läs- och skrivsvårigheter, och på samma nivå som en femteklassare, kunna hänga med i undervisningen?
Eller måste eleverna då offra sig genom att gå ned till samma nivå som årskurs fem för att de nya eleverna ska kunna hänga med i undervisningen? Detta gör att de då missar den undervisning som behövs inför gymnasiet, ex. språk.
Det finns en mängd forskning som visar att det är bättre att blanda hög- och lågpresterande elever än att separera dem i olika skolor eller klasser. När lågpresterande och resurssvaga elever koncentreras till samma skolor förstärks problem som låg studiemotivation, bristande språkkunskaper och svårigheter att rekrytera erfarna lärare. Det skapas en "negativ spiral" där skolor med låga resultat får ännu svårare att vända utvecklingen.
Typen av insatser:
Självförsörjande, svensktalande och godkänt på et medborgarskapsprov - om man vill bli svensk medborgare.
Den inriktningen fast mycket mer långtgående är det som krävs.
www.svd.se/a/MnV9b5/johan-forssell-vill-man-bli-svensk-medborgare-ska-man-kunna-forsorja-sig-sjalv
Vilket svammel.
De problem vi ser idag med skolor där uppemot 90 % av eleverna inte har svenska som modersmål är i huvudsak en direkt konsekvens av politiska beslut från 1990-talet. Dels handlar det om Moderaternas EBO-lag (Eget boende), som gjorde det möjligt för asylsökande att bosätta sig var de själva ville vilket ledde till en kraftig koncentration i redan utsatta områden. Dels om införandet av marknadsskolan, där friskolor och skolvalssystemet har förstärkt segregationen genom att resursstarka elever lämnat dessa områden.