Jag förstår din tvekan. Be att få ansvara t ex för det ni äter på resan: restaurangbesök, fikastunder, glass och dricka så har i alla fall bidragit ekonomiskt med något. Prata också med honom och säg att du varit så van vis att själv ta alla kostnader så det känns både konstigt och härligt att bli bjuden.
Det här har inget med dig att göra TS, men jag måste få berätta en en historia om en givmild och förälskad man och hur det kunde gå. Detta hände för snart 25 år sedan..
En ganska ny väninna som jag träffat via mitt dåvarande arbete hade nyligen skilt sig och flyttat till ett radhus med sina två söner i 10-12-årsåldern. Hon hade också två äldre döttrar från ett tidigare äktenskap, men de bodde hos sin pappa.
Väninnan träffade en man som blev mycket förälskad i henne. Hon hade vad jag kunde förstå inga sådana känslor för honom. Han bjöd på dyra restauranger, flotta weekendresor, betalade dyra kläder, smycken, gav henne en cartierklocka osv. Han ville flytta ihop i hennes radhus och hon accepterade det.Sen gick det snabbt. Han började flytta in så smått. Det blev nya vitvaror i köket, badrummet renoverades och helkaklades och övervåningen ändrades om så att det blev ett rum till, för pojkarna hade delat tidigare. När han skulle säga upp sin centrala hyreslägenhet frågade min väninna om inte kontraktet kunde skrivas på den äldsta av döttrarna. Jo, det gick bra för mannen kände väl hyresvärd och fastighetsägare. När väl kontraktet var påskrivet till flickans förmån åkte mannen ut ur radhuset. Det tog ett par veckor bara.
Jag tog väldigt illa vid mig, för jag tyckte bra om mannen, det gjorde också min egen man. Såg sidor hos väninnan som jag inte anade fanns.
Jag bröt vänskapen och talade också om i ett brev hur jag uppfattade hennes beteende. Vet också att minst en till av hennes vänner undanbad sig hennes vänskap.
Det var en hemsk historia detta och hur det gick för mannen har jag endast andrahandsberättelser om- Han saknade inte pengar så nytt boende skaffade han, men utöver det vet jag nästan inget.
TS, du är helt klart inte som min tidigare väninna. Jag vill bara berätta om en som njöt av ta emot och inte värdesatte givmildheten ett enda dugg.