Bli bjuden av pojkvän

Jag hade tackat och tagit emot eftersom det verkar vara något han verkligen vill göra. Precis som du säger kanske du till och med gör honom besviken om han inte får göra det när han kan. Om jag hade tjänat dubbelt så mycket som min partner hade jag velat göra samma sak. Jag hade naturligtvis respekterat ifall hon  tyckte det var väldigt viktigt att själv betala, men grejen är den att om du är väldigt envis med den saken bara för att, då blir ju relationen ändå om pengar. Missförstå mig rätt nu, men om det är helt centralt för dig att själv betala, trots att du kanske inte är i ett läge där det är det bästa, medan han med lätthet (som det verkar) kan bjuda på det, då blir det lätt märkligt att det är så viktigt och riskerar att skicka signalen att du minsann kan själv fast på fel sätt, som om det är viktigt att bevisa. Eftersom han erbjuder sig står du inte i skuld till honom. Det där handlar bara om dig och dina tidigare erfarenheter och möjligen din relation till det där med pengar.

Ta erbjudandet 😊 Det låter som att ni har det fint ihop och har en klok grundfilosofi om livet. Det är ingen självklarhet att hitta en sån person.

Jag tror att jag skulle tycka att det var ok om han bjuder på engångsgrejer lite då och då, sånt som jag och mina barn skulle kunna vara utan och ändå ha det bra. 

Sen tror jag att jag skulle vara noga med att göra roliga saker själv med barnen som jag betalar själv.

Ser inget fel med att någon som står en nära bjuder på saker så länge det är en sund relation och att det inte påverkar personens ekonomi på ett negativt sätt. 

Jag förstår din tvekan. Be att få ansvara t ex för det ni äter på resan: restaurangbesök, fikastunder, glass och dricka så har i alla fall bidragit ekonomiskt med något. Prata också med honom och säg att du varit så van vis att själv ta alla kostnader så det känns både konstigt och härligt att bli bjuden.

Är han naturligt generös så låt dig bjudas och njut av att känna dig uppskattad. 
Män som gillar att bjuda på saker (utan att förvänta sig sex i retur) är något högst ovanligt att träffa på tyvärr. 

Han är generellt generös och vill gärna bjuda familj och vänner på mer (speciellt dom som inte har så gott om pengar) men att det känns konstigt så han gör inte det. 

Tror du det är ovanligare med generösa män än kvinnor menar du ? 

Låt honom bjuda så länge det inte kommer med orimliga krav. Jag känner också att bara för att en har mer pengar eller vill bjuda på nåt, betyder ju inte att ni inte är i en jämställd relation. Det handlar ju snarare om attityd än pengar, liksom.

Det är inget fel att låta en partner som vill betala för något, betala för det. Du är inte girig eller en golddigger för det. Han är en vuxen man som själv valt att frivilligt lägga den summan på den grejen, resan etc för att han VILL. 

En kompis sa till mig häromdagen att skulle han få massa pengar skulle han vilja dela med sig av det, för vad är poängen med att vara på toppen om han är där själv?

Ni har kanske rätt. Jag skulle själv älska att få bjuda och speciellt om han blev glad och inte gjorde för stor grej av det. 

Men vad finns det för risker med att låta honom betala?

En sak jag känner är att om han betalt hotellet känner jag lite att han måste få bestämma exakt vad vi ska göra. Om han vill ligga och dra sig på morgonen och jag vill upp och springa vågar jag inte riktigt säga det. Jag tror egentligen inte han vill ha det så, men jag känner ändå mer krav att göra det han vill göra. 

Men oftast har det varit att han sagt efteråt att han vill bjuda. Alltså om han betalar nåt och jag ber att få reda på priset så att jag kan swisha så säger han vi tar det sen. Och sen efteråt säger han att han helst vill bjuda på just detta. 

Oftast står jag på mig och vill betala och då berättar han. 

Några fler risker?

Hur länge har ni varit ett par? 

Att betala för någon är att ha viss makt över dem, vilket du ju redan själv reflekterat över. Jag, som är himla mån om min självständighet, hade varit tveksam till att ta emot stora gåvor i en ny relation. Det blir liksom snett. En pizza här och där är väl en sak, men riktigt dyra grejer som resor tex, där hade jag nog tackat nej. 

Det är en annan sak om man bor ihop och helt eller delivs delar hushållsekonomi. Men hur komner han ställa sig till att ha betalt en massa åt dina barn ena dagen om du vill göra slut veckan därpå? 

Jag är absolut inte högavlönad men har alltid klarat mig och i perioder haft bättre ekonomi och kunnat unna mig guldkant på livet.
Har varit tillsammans med män som inte har haft samma förutsättningar som mig och eftersom jag har velat dela på fantastiska upplevelser med min käresta har jag med lätthet, utan motkrav, bjudit på det ena och det andra då jag har haft möjlighet till det.
Delad glädje är dubbel glädje!
Så länge ingen utnyttjar den andre och erbjuder guldkant av kärlek ser jag inget fel på det.

Det bådar ju gott om hans generositet är allmän och sträcker sig till fler människor utöver dig och din familj. Jag hade tackat och tagit emot om jag träffat en så sällsynt man. 

Och för att besvara din sista fråga så ja, i min erfarenhet så är det mycket ovanligt med naturligt generösa män, alltså sådana män som bara blir glada av att se sina partners glada då de bjuds på saker och känner sig uppskattade.

Min svärfar har alltid varit sådär, han förväntar sig inget tillbaka mer än ett tack typ. Det är en sak om du bjuder fast du egentligen inte har råd och det påverkar din ekonomi.

Typ du gnetar ihop 100tkr som du lägger på familjens resa och sen har du 3tkr kvar. Där är det risk för gnäll och att den som bjuder vill bestämma skulle jag säga. Men finns det några millar eller mer på kontot är saken en helt annan. 

Jag tjänar x3 mot min sambo och vi har delat 50/50 på pengarna i snart 20 år. Jag har iofs inte tjänat så mycket mer hela tiden men alltid minst x1,5-2 hennes lön. Förväntar mig inget mer än ett sunt beteende kring ekonomin.

Det här har inget med dig att göra TS, men jag måste få berätta en en historia om en givmild och förälskad man och hur det kunde gå. Detta hände för snart 25 år sedan..
En ganska ny väninna som jag träffat via mitt dåvarande arbete hade nyligen skilt sig och flyttat till ett radhus med sina två söner i 10-12-årsåldern. Hon hade också två äldre döttrar från ett tidigare äktenskap, men de bodde hos sin pappa.
Väninnan träffade en man som blev mycket förälskad i henne. Hon hade vad jag kunde förstå inga sådana känslor för honom. Han bjöd på dyra restauranger, flotta weekendresor, betalade dyra kläder, smycken, gav henne en cartierklocka osv. Han ville flytta ihop i hennes radhus och hon accepterade det.Sen gick det snabbt. Han började flytta in så smått.  Det blev nya vitvaror i köket, badrummet renoverades och helkaklades och övervåningen ändrades om så att det blev ett rum till,  för pojkarna hade delat tidigare. När han skulle säga upp sin centrala hyreslägenhet frågade min väninna om inte kontraktet kunde skrivas på den äldsta av döttrarna. Jo, det gick bra för mannen kände väl hyresvärd och fastighetsägare. När väl kontraktet var påskrivet till flickans förmån åkte mannen ut ur radhuset. Det tog ett par veckor bara. 
Jag tog väldigt illa vid mig, för jag tyckte bra om mannen, det gjorde också min egen man. Såg sidor hos väninnan som jag inte anade fanns. 
Jag bröt vänskapen och talade också om i ett brev hur jag uppfattade hennes beteende. Vet också att minst en till av hennes vänner undanbad sig hennes vänskap.
Det var en hemsk historia detta och hur det gick för mannen har jag endast andrahandsberättelser om- Han saknade inte pengar så nytt boende skaffade han, men utöver det vet jag nästan inget.
TS, du är helt klart inte som min tidigare väninna. Jag vill bara berätta om en som njöt av ta emot och inte värdesatte givmildheten ett enda dugg.

Jag tror att du övertänker det där. Helt ärligt, tror du ens att han vill att du ser det så? Att du inte ens ska få ta en löprunda på morgonen för att han vill sova och du måste lyda honom och låta honom bestämma in i minsta detaljen? Skulle du själv känna att såna krav var rimliga om du bjöd på resan?

Vore det jag skulle jag faktiskt bli rätt ledsen om jag bjudit på en resa och min partner knappt vågade göra nåt bara för att jag bjöd på den. Det kanske hjälper om du pratar med honom om vilka förväntningar han har? 

För ärligt talat, skulle han ha såna krav skulle jag nog inte ens vilja vara tillsammans med honom, än mindre åka och resa tillsammans.