För smart barn för skolan

Mitt barn har tentat av ett ämne som hen ligger långt före i. I sjuan tentade hen av ämnet för hela högstadiet och ämnet har plockats bort ur schemat. Hen har en del problem (adhd) som gjorde att det var en bra lösning. Men i just det här fallet har skolan faktiskt även en grupp som träffas en gång i veckan och läser ämnet på gymnasienivå. Mitt barn är välkommen dit om hen vill och orkar. 

Men att tenta av ämnen är kanske ändå en idé för er. Det går då inte för skolan att mörka hur långt före ditt barn ligger. Och de kan ju knappast ta bort alla veckans lektioner utom typ idrott utan tvingas då ta fram alternativ undervisning. 

Hoppar in här.
Jag tänker att man kan ge barnet uppgifter på rätt nivå. Bäst är ju om skolan tar sitt ansvar och gör det. Annars får man göra det själv. Om de läser om bronsåldern tex så kan du ge barnet texter som riktar sig till vuxna istället. Då blir de svårare att ta sig igenom och du kan visa barnet hur man tar sig an svårare texter och samlar information från flera källor. 

Vi gjorde inte så, ska jag väl tillägga, och sitter nu med en tonåring med adhd som saknar studieteknik. Tjo. 

Min erfarenhet är tvärtom, att det barnet behöver öva på är att plugga sånt hen INTE är intresserad av. Det som ligger inom intressesfären suger de i sig som en svamp, utan ansträngning. De behöver öva på att anstränga sig och att lära sig det som står i texten även när det är fullkomligt ointressant. 

Det är typ där vi är. Hög begåvning, på gränsen till särbegåvad inom ett fält, men dåligt arbetsminne. Och adhd. I ämnen där läraren undervisar på ett sätt som passar mitt barn har hen c till a. Annars en del f och streck. Vi tänker att bara hen tar sig igenom grundskolan med självkänslan något sånär i behåll har vi vunnit slaget. Men en pyrrhusseger, får man väl säga. 

Men jag ska inte kapa ts tråd mer, och du och jag har redan diskuterat detta i andra trådar. :)