Jag är hemmamamma med en treåring.
Nu har jag haft en diskussion med min svägerska som anser att mitt barn är understimulerad pga att han inte går på förskola.
Är det verkligen så att ett barn är understimulerad bara för att att det inte går på förskola eller håller på med en massa aktiviteter?
Vi brukar t ex göra utflykter och gå till lekplatser på helgerna. Han träffar också sina kusiner regelbundet så helt utan andra barn är han inte.
Vi har ingen aning om ditt barns behov, omöjligt att gissa.
Det går inte att säga något om ditt barn utifrån det lilla du skrivit.
Du måste väl själv veta hur ditt barn mår.
Går ni bara till lekparken på helgerna?
Hur länge ska han vara hemma?
Jag tror absolut inte att en 3-åring måste gå på förskola, men däremot tycker jag att det är viktigt att barnet träffar andra barn flera gånger i veckan. Inte bara random barn på en lekplats, utan att barnet har kompisrelationer. Utöver det krävs det ju att man som förälder är engagerad i barnets utveckling så att barnet får träna på olika förmågor.
Varför tycker din svägerska att barnet är understimulerad?
Hur är vardagen? Vad gör ni då? Hur lär han dig samspelet med andra barn? Har han jämnåriga kompisar inför att han ska börja förskoleklass om ett par år? Vilka pedagogiska saker lär du honom?
Som regel skulle jag säga att typ 15 timmar i veckan (5 timmar x 3 dagar) är nyttigt för de allra flesta barn just för att se något annat och lära sig samspel med andra.
Hur kommer det sig att ni är ute så sällan mer än ev egen uteplats?
Går ni till öppna förskolan?
Men utifrån det skriver så låter det inte som att han är understimulerad.
Men varför vill du inte att han går på förskolan?
Ingen kritik, jag undrar bara.
Jag gick inte på förskola, och önskar ingen annan unge den sociala uppförsbacke jag hamnade i vid skolstart. Jag kände ingen, alla andra kände varandra. Själv hade jag knappt varit ifrån mina föräldrar så var även väldigt osäker och rädd. Lillgammal med och hade ingen koll på hur barn interagerar. Kunde dock redan läsa och skriva och var väldigt duktig i skolan men det var knappt ens en fördel.
Är du ensam med barnet?
Hur ser ditt eget sociala liv ut?
Att du och ditt barn gör saker utanför hemmet och träffar andra, oavsett om det är vuxna och/eller barn är viktigt. Playdates med kusinerna där du åker ikväll en sväng är också en bra övning.
Försök tänka utifrån ditt barn och inte bara vad som är mest bekvämt för dig.
Men visst, det finns barn som är väldigt blyga, lugna och inte kräver något särskilt. Tror dock att de mår bra av att utmanas.
Att vara hemma till barnet börjar förskoleklass och så sällan interagera med andra barn tror jag inte gynnar barnet. Låt barnet börja med sina 15 timmar när det är 4, så det lär känna andra barn inför förskoleklassen, så att det lär sig interagera med andra barn och inte har en jättehög tröskel vid skolstart. Jag har två vänner som haft sina barn hos dagmamma, och de hade svårt att anpassa sig till det sociala i förskoleklassen.
Om barnet går 15 timmar i förskolan så har du möjlighet att städa, träna, eller vad du nu vill och sedan ha ännu mer tid till ditt barn, de det som en möjlighet inte ett hinder!
Du går till lekplatsen på helgerna. Träffar inte andra barn och ungen har inga kompisar. Utomstående tar upp med dig att barnet är understimulerat.
Ja, det är inte vad man förväntar sig.
En treåring behöver lära sig hur man är i grupp, vänta på sin tur, gå på led, gå ut i skogen och uppleva världen, träna på att lära känna nya vänner, hur man är en bra vän, hur man upprätthåller vänskapsrelationer.