Anonym (Gro) skrev 2025-07-19 09:30:15 följande:
Ja, ofta är det så. Man undviker jobbiga situationer och låser sakta in sig i ett hörn. Och ju närmre hörnet man kommer desto starkare blir ångesten.
Fullständigt övertygad om att detta är den främsta orsaken till den våg av ångest som svept in över befolkningen. Folk har det för bekvämt och behöver inte utmana sig själva att göra jobbiga saker. Att möta en spindel, att prata med en främling, att gå till jobbet/skolan eller annan vardaglig situation kan då upplevas som ett starkt hot hjärnan reagerar på. Hjärnan har inte byggt upp någon motståndskraft.
Jag vet att du inte tror på mig nu, men det du skriver visar att du inte har en aning om vad vi andra pratar om.
Jag har haft otroligt mycket ångest i mitt liv, ända sen tonåren. Det berodde bl.a. på en för tidig pubertet med alla dess hemska följder, en dysfunktionell uppväxt (som än idag är ett öppet sår eftersom min familj och jag aldrig rett ut det) och rent generellt en känsla av maktlöshet inför flera saker i mitt liv. Förra sommaren gick jag in i väggen och har sen dess försökt hitta nån professionell att prata med, förgäves. Så jag blir väldigt provocerad av din nonchalans och arrogans. Jag vet inte vad du tror att du pratar om, men vi andra pratar om äkta ångest.
