Min kille tar knäcken

Men lämna den där idiotfamiljen!

De har helt uppenbart alkoholproblem och sånt blir ohållbart i längden, särskilt om det kommer in barn i bilden.

Jag har själv varit med en kille med liknande problem och lämnade till slut. Men jag ångrar varje sekund som jag stannade efter att hans dåliga sidor började visa sig. Det är tid jag aldrig får igen. 

Och gå inte på några finter om att han ska bättra sig. Det säger de alltid. Mitt ex låtsades till exempel att han hade tagit kontakt med vården. Antagligen hoppades han att mina krav på förändring liksom skulle rinna ut i sanden och jag skulle bli kvar hos honom bara han köpte sig lite tid. 

För att lösa sådana problem i en relation krävs en omåttligt stor motivation från din killes sida. Han skulle behöva sluta dricka helt, inte bara "ta en vit månad", bryta med sin familj (alternativt enbart umgås med dem när de är nyktra) och troligen gå i terapi. Få har det drivet att ändras. 

Men är inte det normalt omtänksamma att man frågar om den andre vill ha något när man beställer?

Det handlar inte om att mannen ska beställa utan att man beställer åt varandra. Jag brukar säga till min kille "jag går till baren, ska du ha något?" Han gör samma sak.

Beroende på situation så brukar jag ibland även fråga vänner om de vill att jag beställer åt dem, så turas vi om att köa och hålla sittplatser. 

Det trodde jag var normalt hyfs. 

Nu tycker jag också att hans hånflinande och fula ord (psykisk misshandel kallar jag det för) är värre. Men jag menar att det här hänger ihop. Han "tränger sig fram" och hånflinar åt ts när han lyckats beställa en drink åt sig själv. Det är något mer än att bara glömma att fråga om någon annan vill ha något.

Men som lite mer elegant kvinna kanske du ändå har hört talas om konceptet jag beskriver, även om det inte passar just dina och din mans vanor?