Vuxen son blir aldrig vuxen

Vad har ni fått för föräldrautbildning? Vilket stöd har ni sökt för killen genom åren? Har han fått hjälpmedel för att planera till exempel? 

Du skriver att du varit som hans mamma, men skyller allt som har med uppfostran att göra på din man. Jag får inte ihop det. 

Jag har en tonåring med add och det kan nog se ut som att vi daltar. Hen är på vissa områden som ett två, tre år yngre barn. Det behövs anpassning annars faller hen in i psykisk ohälsa. Men att anpassa är inte samma sak som att inte ställa krav och man ska förvänta sig en utveckling. 

Många med npf har samsjuklighet i form av depressioner, ocd, ångest mm. Borderline har också nämnts här. Har detta utretts under senare tid? Vad visade begåvningstestet vid npf-utredningen? Jag funderar på om hög intelligens kan ha dolt en del svårigheter. 

Vad har killen för vårdkontakter i nuläget? Har han kompisar? Verkar han vara glad och må bra? 

Jo, men först måste han ju ta familjens gemensamma utgifter. Sen kan han använda det som är kvar att göra vad han vill med. Han kan inte ge så mycket pengar till sin vuxna som att TS får stå för merparten av familjens gemensamma utgifter. 

Jag tycker att pappan låter gravt medberoende och det går ut över resten av familjen. 

Allmänt: Det är tufft att uppfostra ett barn med adhd. Jag måste nästan varje dag tvinga mitt barn göra saker som hen ABSOLUT inte vill eller uplever sig klara. Men det bara måste göras, annars slutar hen som TS styvson. Vi köper inte heller hens beskrivningar av orättvisa lärare tex eftersom vi vet att hen ibland har svårt att tolka vad folk känner och menar. Det är ett tufft och ständigt pågående arbete och TS man har valt att inte göra det. Kanske för att han tycker synd om sonen pga skilsmässan och den frånvarande mamman och saknar kunskap om vad sonen faktiskt behövt i form av tydliga ramar och rimligt ställda krav.