Blir ingen dotter för mig

Vad fint att du gjorde så och hjälpte tjejen. En av mina bästa vänner har varit lite ?fairy godmother? till en av mina döttrar (fast hon är gudmor på riktigt till min son). Inte för att min dotter har haft det svårt som hon du hjälpte direkt men de har sång och dans som gemensamt intresse. Min dotter har sjungit tillsammans med henne, fått privata danslektioner och fått hennes gamla danskläder. Nu har min kompis precis fått en egen dotter, hennes första barn, ungefär samtidigt som jag fick mitt fjärde.

Så att ha en sån relation med någon flicka i ens närhet låter ju inte som en dålig idé. Min dotter älskar verkligen min kompis. 

Sen ville jag säga till TS att för mig var det lite ?tvärtom?, jag kan erkänna att jag blev jätteglad när jag fick veta att jag väntade en son efter två döttrar. Sen blev det en dotter till efter honom som jag såklart är jätteglad för också ..
men ja , jag är glad att jag har en pojke också. Det är såklart många som längtar efter döttrar men många som längtar efter söner också. Mina kusiner är 5 tjejer, det var väl allra mest pappan som ville ha en son men har fått höra att anledningen att de skaffade så många barn var att de fortsatte försöka få en son tills de gav upp till slut. Många vill väl helst ha båda men det blir ju inte alltid så. 

Och även om det ligger långt fram i tiden så kan du ju få ett barnbarn som är flicka sen. Mina två yngsta barns pappa har två bröder , mamman fick bara pojkar.. Sen fick hon till slut en flicka nu för snart 6 månader sen, min dotter och blev väldigt glad (och såklart glad för sonen innan också).

 Kan erkänna att jag har noll koll på NUB-teorin trots att ja har 4 barn men den är väl inte 100%?

Fast alla är ju olika. Jag har tre döttrar och en son. Nu vet jag inte hur han kommer bli när han blir äldre för han är bara tre men han är faktiskt mycket mycket vildare och bråkigare än sina två storasystrar var i den här åldern (fast såklart helt underbar ändå, rolig och omtänksam och busig ). Däremot var han lugnare när han var bebis.Och mina bröder var aldrig så vilda som han , däremot var min kusin exakt så.  Äldsta dottern är snart 19 nu och nyligen utflyttad och visst var det väldigt mycket konflikter ett tag men nu är vi mer som kompisar och har en jättebra relation. 

Jag tänker också att det finns olika saker man behöver oroa sig för.. Nu kanske jag generaliserar lite och det är såklart beroende på var man bor men med pojkar behöver man ju oroa sig mer för att de t.ex ska hamna i gängkriminalitet och sånt .. Med tjejer är det lite annat, att de blir utsatta för saker och så. 

Det ena måste inte vara bättre än det andra.. ogillar faktiskt att det alltid i såna här trådar ska vara folk som ?tröstar? med att skriva hur dåligt det är med döttrar.. Som sagt är alla barn olika , alla tjejer är inte likadana och alla killar är inte likadana och det kan vara lite olika utmaningar med båda könen. Kanske någon som faktiskt har båda har lite lättare att uttala sig om det också. Har nog inte sett någon som har båda skriva sånt där.. Antingen är de de som bara har söner som är SÅ glada att de slipper döttrar eller de som bara har döttrar som bara antar att allt alltid är så lugnt och perfekt med söner. Tror du på verkligen på riktigt att män (eller pojkar) inte kan vara dramatiska och överreagera? :)

Fast det kan man väl upptäcka ändå. Antagligen känner man väl andra människor än sina egna barn , förhoppningsvis iallafall, annars blir det nog inte bra för någon om man lever så isolerad. Jag har vänner som har söner som är helt olika min son till sättet. Min son är supervild men jag vet att det finns många pojkar i hans ålder som inte alls är det. 

Jag har båda könen (iförsej inte bara två barn, har tre döttrar och en son). Och det är inte så att jag tror att alla pojkar är likadana eller alla flickor är likadana bara för det. Min sambo till exempel har två bröder och de är väldigt olika alla tre. 

Vet inte varför alla såna här trådar måste handla om att något är bättre än något annat. Det finns nog fördelar med att ha två söner, att ha två döttrar , att ha en av varje .. osv. Och alla barn är olika så man kan aldrig veta innan heller hur det kommer bli. 

Men man ska ju inte skaffa ett till barn bara för att man vill ha en dotter (eller son). Det finns ju inga garantier alls för att det blir det könet man vill ha. Det finns ju män som bara kan få det ena också.

Mina kusiner är 5 tjejer, de fortsatte skaffa barn för att pappan ville ha en son. Och kan bara säga att det inte blev bra, bara en av döttrarna har lite kontakt med pappan nu, de andra har inte ens pratat med honom på många år. 

Förresten är det väl inte ens säkert att TS verkligen väntar en son nu. Hade den där teorin varit så säker så hade väl barnmorskan som gjorde ultraljudet sagt vilket kön det är istället för att nån på Familjeliv ska behöva gissa. Varje gång jag har gjort KUB och frågat om det går att se könet har barnmorskan sagt att det är för tidigt.. Så en barnmorska eller läkare som jobbar med att göra ultraljud hela dagarna kan inte se könet så tidigt men ?experter? på Familjeliv kan det? 

Men du verkar ju inte ens läsa vad jag skriver. Det var en som själv har bara döttrar som skriver att tonårtjejer är dramatiska och överreagerar och att man slipper det med söner. 

Jag har en son, personen som skrev det har inte en son. Hur i hela världen får du det till att det är otroligt elakt och sänkande att jag säger emot det? Och hur tänker du att den personen kan veta att det alltid är så när hon faktiskt inte har någon son?Inte ens om hon hade haft det hade hon ju kunnat veta det.  Du tycker inte det kanske är en aning elakt mot hennes egna döttrar att skriva så? Min poäng är att man kan skriva vad som är positivt med den ena utan att göra ner det andra. Det finns jättemycket positivt med söner och jag blev jätteglad när jag fick veta att jag väntade min son, han är supervild men världens finaste. 

Och pojkar kan absolut vara lugnare i tonåren, mina bröder var lugnare än jag och min syster.  Men inte alltid.. och för oss som inte typ bor i ett gated community i Djursholm eller långt ute på vischan finns det annat att oroa oss för också. En bekant till min äldsta dotter blev till exempel skjuten i huvudet på en restaurang 100 m från där vi bodde tills nyligen. Han var 15. Och min väns systerson var 13 när han blev avrättad i ett skogsområde. Det hör såklart absolut inte till vanligheterna men det är en verklighet nu i Sverige som man såklart oroar sig för som mamma till en son, att han ska bli inblandad i sånt. Med tjejer finns det annat att oroa sig för, jag har själv en numera vuxen tonårsdotter. Så att ha tonåringar är inte alltid lätt. Oavsett kön.  Det får man ta om man väljer att skaffa barn. 

Jag är såklart orolig för sånt när det gäller mina döttrar. Jag har som många kvinnor tyvärr själv blivit utsatt när jag var yngre (våldtäkt). Men jag är orolig för andra saker när det gäller min son (när han blir äldre alltså, nu är han liten). När såna saker (skjutningar) har hänt har jag sagt att  är tur på ett sätt att jag har en tonårstjej nu och inte en kille. Men han kommer ju bli tonåring också. Det kanske blir mer på riktigt när det händer personer man känner och så nära där man bor. Min granne och vän blev skjuten precis utanför mitt köksfönster, nu har vi flyttat till ett lite lugnare område några km bort men sånt kan ju hända nästan överallt. Skönt att du slipper känna dig orolig för dina söner men så känner tyvärr verkligen inte alla mammor nuförtiden när det händer så mycket. 

Jag menar inte att man är mer orolig för söner för så är det inte, man är nog lika orolig för båda men för olika saker. Det är ju så det är att ha barn och speciellt tonåringar. Så det måste inte vara så att det ena eller det andra är lättare i tonåren, det kan man ju inte veta innan hur det blir. Det kan kanske vara så att tjejer oftare bråkar mer med sina mammor  .. men som sagt vet man inte det innan. 

Det finns nog många fördelar med att ha två söner, att ha två döttrar , att ha en av varje och alla andra konstellationer. Det jag menar är bara att man kan prata om fördelarna med det utan att säga att det andra är sämre. Och jag känner att det ofta blir väldigt mycket negativt om tjejer i såna här trådar, även om man menar väl blir det inte så bra. Man kan väl prata om det som är positivt med söner utan att prata illa om att ha döttrar. 

Och tänk om TS faktiskt inte ens väntar en son till utan en dotter.. och så har hon fått läsa alla kommentarer här om hur dåligt det är. Som sagt, det är ingen barnmorska eller läkare som har sagt att det är en pojke utan det är personer på Familjeliv som har gissat. 

Både min pappa och min sambo har förresten vuxit upp med två bröder (och inga systrar) och de har inget dåligt att säga om det , det har såklart hänt att de bråkar men de har jättefin relation med bröderna. Pappas storebror fick själv två söner sen (inga döttrar) och nu har hans äldsta son (min kusin) fått tre söner (inga döttrar heller), jättefina och snälla , lite lugnare än min son och leker jättebra med mina barn. Så det kan bli jättebra med bara söner också. Eller med bara döttrar såklart eller med både och.