Blir ingen dotter för mig

Adoption?

Nej, faktiskt inte. En nära släkting fick ett barn med mkt svåra funktionsnedsättningar. Det gjorde att vi redan från början inte brydde oss om kön, bara att få ett friskt barn. Vi tog inte heller reda på könet innan. 

Det är klart man får vara besviken när man först får reda på det ❤️ Tror säkert besvikelsen kommer övergå i förväntan i att ha två bröder istället. 

Ibland kan det vara helt naturligt att vara egoistisk i tanken en stund, men om det på minsta vis går ut över de barn du har blir det osunt.

Du har chansen att ge världen ett par jättegulliga artiga killar som både kan sköta ett hem och greja med teknik, och behandlar kvinnor som jämlikar- det är väl en fantastisk möjlighet? 

Vill du sedan vara "fairy godmother" för någon ung flicka i din närhet för att få ut prinsessgrejen ur systemet så finns det rätt många unga tjejer som behöver någon form av extramamma. Håll utkik i vänkretsen, i grannskapet, i barnens idrottsföreningar.

Jag har varit extra stöd i ett par år till en tjej vars mamma var kroniskt deprimerad och det är fint att kunna göra lite skillnad där, om man har tid och ekonomisk möjlighet. Jag sponsrade henne med tidiga råd om betygstaktik, utbildningar och allmän pepp, samt studentklänning och tillbehör. Och sen flög den fågelungen över halva landet för att läsa en ganska ovanlig utbildning! Det kunde man inte trott två år innan, då hon var en späd, blyg och bekymrad flicka med hopsjunkna axlar.

Lär dina pojkar att gå stolta men vänliga genom livet och ge en tilltufsad flicka modet att gå rakryggad bredvid dem.

Och så får du sk "pojkflicka" som bara vill göra saker folk anser är killkodade (snark) eller en pojke som bara vill göra tjejkodade saker (snark). Barn följer ingen mall oavsett kön. Jag är inte närmare min egen mamma för att hon är kvinna utan vi möts i våra delade intressen.

Vi kände också så när vi fick reda på könet på vår andra son. Vi har visserligen en dotter också men det var så vi kände. Precis som du skriver var det såklart viktigast att barnet mådde bra och det var inte hela världen, men känslorna fanns ändå där fram till födseln. Efter det var det som bortblåst och jag skulle inte vilja ha någon annan förutom den fantastiska pojke som vi fick. Jag älskar att det blev just en pojke. Tillåt dig att ha dina känslor och ta det som det kommer. Stort grattis till graviditeten 😊

Jag skulle råda dig TS, att tillåta dig att känna som du gör, MEN också att jobba med dina fördomar om söner och döttrar.

Även om du skulle få en dotter, är det inte alls säkert att det skulle bli som du tror. Du verkar ha en bild av att det skulle bli annorlunda med en flicka, men det är inte alls säkert. Visst finns det generella könsskillnader mellan barn, men också stora individuella skillnader. Långt ifrån alla utvecklar en nära mor- och dotter-relation. En del är närmare sina söner och vise versa. 

Tänk vilken besvikelse om du skulle få en flicka och längtar efter att ni ska fläta håret på varandra och ha en massa tjejsnack (ja, nu raljerar jag lite). Och så är hon inte alls intresserad av det, utan blir värsta pojkflickan som någon skrev, eller har en personlighet som inte går ihop med din. Sådant är inte helt ovanligt.

Min son är mer lik mig i temperament och personlighet. Jag är nära dottern också, men vi är ganska olika. Hon är närmare sin pappa, har alltid varit. De är fortfarande barn så det kan ju ändras, men de börjar bli ganska stora.

Tack snälla för tips och bra råd. Jag ska ta till mig detta. 

På många sätt är jag väldigt lyckligt lottad och jag förstår det. Jag har en otroligt fin man som jag vet kommer vara världens bästa förebild för våra söner och jag kommer också givetvis göra allt jag kan för att vara det också. 

Jag vet inte om det är gravidhormoner eller vad det är som bara gjort att jag fantiserat om att köpa gulliga klänningar och uppfostra en flicka som delar mina intressen. Jag förstår ju att det inte är självklart att pojkarna kommer gå i min mans hockeyspår och aldrig vilja umgås med mig. Det är bara fördomar. Jag får nog försöka tänka om.