Vad tänker ni om medelålders man som aldrig haft en flickvän?

Nej, definitivt något med nedsatta sociala egenskaper att göra. Tror jag i alla fall. 

Det är ingen skillnad mellan nu eller "förr" anser jag i alla fall. Kvinnor valde bort socialt nedsatta män då också. Det var desto viktigare att ha rätt partner "förr" Vad vi ser nu (skillnaden) är att männen som har svårt att skaffa partner har hittat internet och en samhörighet i kvinnoföraktet. Har blivit en nedåtgående spiral för många.

En arg, dryg, bitter man. På kvinnor av någon anledning. Varför? För att de ratat honom. 

Tror det skulle hjälpa. Kanske med att betrakta saken från ett annat perspektiv.

Du har ju bestämt dig för att vara deprimerad. Varför inte ändra på det? Du känner dig antagligen ovillig att ändra på det för då måste du också acceptera att singelskapet är orelaterat till depressionen. Du tror antagligen innerst inne att om jag blir lycklig i den situationen jag befinner mig i så kommer jag aldrig att hitta någon.

Då läser du ju inte det jag skriver utan placerar dig i cirkelresonemanget återigen. Du illustrerar med den texten ditt egentliga problem: Du VILL befinna dig i en depression. Det är väl bekvämt att inte behöva anstränga sig.

Det är just det här du behöver komma till insikt. Det är inte en lösning. Problemet är att du med vilje väljer att befinna dig i en depression för att annars så tror du att om du överger depressionen så överger du även "skaffa tjej"

Dessa två saker behöver du klippa bandet mellan. Du behöver komma till insikt att de inte är relaterade.

Om du nu mot all förmodan skulle lyckas skaffa tjej trots depressionen (vilket är nästan en omöjlighet) så skulle du inte må bättre. Skulle du känna minsta lilla som inte överensstämmer med exakt det du vill ha av ett förhållande så är ditt go-to depression.

Lös grundproblemet så blir du lyckligare. Du är deprimerad för att du tror att du då kommer att få det du vill ha. På samma sätt som att din mamma tillgodosett dina behov om du gråter eller saknar något så tror ditt inre att om du uppvisar samma sak så kommer du få en tjej. Du har ett inlärt förhållningssätt.

Du försöker argumentera för att kunna bibehålla din depression. Förstår du det? Jag pekar på det egentliga problemet och du faller in i cirkelresonemanget igen.
Du väljer själv:
-var deprimerad
-var inte deprimerad 
Saken är orelaterad till en flickvän. Du behöver komma till insikt. Du väljer att greppa tag i depressionen för att i ditt huvud så tror du att om du ger upp depressionen så ger du upp drömmen om en flickvän. Du behöver särskilja dessa två. 

Så du har haft ett liv utan flickvän och mått prima. Varför förstår du då att den här fiktiva flickvännen och din depression är två helt orelaterade saker? Varför startar du en tråd ens om du mår relativt bra? Skulle gissa att du startar en tråd på familjeliv för att du vill ha sympatier. Så kan man gräva djupare. Varför vill du ha sympatier? Får det dig att må bättre? Svaret är ja.

Resultatet blir det motsatta. Din känsla av offermentalitet förstärks. Ja, jag sa ordet. Det kan vara nog svårt att komma ut från då en offermentalitet har sitt eget psykologiska spektrum. Det är antagligen ingen terapeut som sagt det till dig då det också skapar en distans utan försöker få dig att hantera symptomen. Om du är intresserad så kan du läsa mer och förhoppningsvis ta dig ut från spiralen innan du sjunker djupare ned. Steg ett är att sluta fiska efter sympatier och motsatsen till sympatier på familjeliv. Båda bidrar till ett sämre mående hos dig.

Bra där! Försök att inte starta några nya heller.