Kränkande svärfar

Din sambo har ju rätt stor skuld i detta och jag tycker att du ska ta ett allvarligt snack med henne. Hon ska föreställa din livskamrat men försvarar dig inte när du blir så illa behandlad av hennes egen pappa. Deg är hon som borde rutit ifrån för länge sedan! 

Min gissning är att hon är så van vid att pappan styr och ställer och är elak att det blivit normaliserat. Hon fattar inte hur knäppt det är. Ett slags medberoende. 

Om du inte når fram till din sambo är kanske en terapeut bra. Ibland behövs en ögonöppnare utifrån. 

Det kan bli rätt tufft för din sambo att inse hur präglad hon är av sin elaka pappa. Kanske inser hon saker om sin barndom eller om föräldrarnas relation som är väldigt jobbigt. Var beredd på att behöva finnas där och stötta henne. 

Och flytta. Det måste vara gräsligt att bo så nära i och med att relationen till dem är så dålig. 

Hon är kanske rädd för sin pappa. Vad vet du om hennes barndom? 

Din sambo låter rätt ordentligt känslomässigt skadad av pappan. :( Hon behöver få en ögonöppnare för hur dysfunktionell relation de har. Prata med henne om familjerelationer och jämför med din familj. Fråga hur hon vill att ni ska ha det i er familj. Vill hon att ni ska vara som hennes föräldrar, eller vad tycker hon är ett bra föräldraskap? 

Har du någon gång sett eller hört din svärmor bete sig illa mot honom?

Beklagar sig svärfar över sin fru när frun hör? 

Det låter ju mer troligt att frun också är kuvad och att prata skit om henne till andra är ett av hans sätt att sånka henne och att slå split mellan mor och dotter så att de inte gaddar ihop sig mot honom. 

Att ofta prata skit om andra är ju också ett tydligt sätt att visa vad man är kapabel till - att man är en person andra bör hålla sig väl med för att slippa dras i smutsen inför släkten. 

Jag lider så med din sambo. Inte konstigt att hon inte kan se klart på detta med en sån uppväxt. 

Har ni funderat på att ta hjälp av tex en parterapeut? Jag tänker att ert barn är en väldigt bra anledning att reda ut allt. Eller är det så att hon inte ser att det är ett problem över huvudet taget? 

Hur illa är det för dig? Kan du se en framtid med din fru om det fortsätter så här? Om inte så behöver hon kanske få veta det så att hon ges en chans att göra något. 

Du skriver rätt hårt och raljerande, men det stämmer ju att barnet får en väldigt konstig bild av hur relationer inom en familj bör se ut. Vem vet i hur många generationer TS frus släkt har haft det så här, med vissa som raljerar och domderar och andra som viker sig och blir förminskade. Växer man upp så kan man ju, som TS fru, tro att det är helt normalt. Risken finns så klart att TS barn blir som någon av karaktärerna, och inget av det är väl särskilt önskvärt. 

Kan det vara så att din sambon är så van vid hård jargong att hon inte riktigt fattar att det är allvar när du pratar vanligt? Att hon är van vid att om någon är upprörd så skriker och gapar de och säger fula ord. Tror du hon kan tänka sig parterapi så att du får hjälp att nå fram?