Inlägg från: Anonym (Tufft nu) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Tufft nu)

    Kränkande svärfar

    Anonym (Mannen) skrev 2025-08-10 13:40:01 följande:
    Håll visst avstånd och bit skämtsamt emot om du kan.

    - Stämmer. Min farsa har en skitbil. Men han väger i alla fall inte 200 kilo. He he. Nåväl nu är det dags att dricka. Vill du ha en öl?
    Visst men jag vill inte ha en stöddig jargong, jag är inte sån som människa.
  • Anonym (Tufft nu)
    Anonym (Poj) skrev 2025-08-10 13:20:57 följande:
    Hon är kanske rädd för sin pappa. Vad vet du om hennes barndom? 
    Kom på en sak som jag ser återkommer.
    Sambon har stort behov av att bli sedd av sin pappa. Berättar ofta om sitt jobb för pappa, men jag har aldrig hört honom ge sken av stolthet för hennes insatser. Oftast tvärtom. Hon kämpar men blir aldrig sedd.
  • Anonym (Tufft nu)
    Anonym (Mannen) skrev 2025-08-10 13:53:48 följande:
    Håll avstånd då. Var tacksam att han har miljoner för dessa blir din familjs med tiden

    Jag har en svärfar som är mångmiljonär och har liknande tendenser. Jag låter ofta frun och barnen umgås själva med mormor och morfar. Perfekt! För då får jag tid till annat.

    Vad du än gör så låt det inte bli en kil mellan dig och din fru. Döttrar och fäder har ett unikt band och tvinga inte henne att välja. Det är inte hennes sak att stå upp för dig mot hennes pappa utan din. Hon klarar det antagligen inte då många kvinnor är konflikträdda. Leta även gemensamma intressen du och svärfar kan prata om.

    Om jag känner din svärfar som jag känner min så är det han värderar arbete och det man åstadkommer. Det ligger något i det som jag håller med om.
     Så var en bra man och bygg en bra familj så kommer du att få hans respekt med tiden. Det har i alla fall jag fått.

    Var inte heller lättkränkt utan bara kör på. För visar du svaghet kommer denne svärfar sannolikt bara att ge sig på dig ännu hårdare.
    Den kilen är tyvärr påbörjad.
    Ok hör dig men pengarna i framtiden är inte värt mer än kärlek och respekt idag. Det är nu och inte om 40 år som jag vill börja njuta av samboskapet.
    Skulle mina föräldrar på något vis nervärdera min sambo så skulle jag definitivt ta ett seriöst samtal med dem. Jag ser det som min uppgift att främja respekt och normalt beteende. Vill också uppfostra mitt barn att tänka likadant.
  • Anonym (Tufft nu)
    Anonym (V) skrev 2025-08-10 14:41:53 följande:
    Jamen, då är han ju känslomässigt störd! Bry er så lite ni kan.

    Är dottern svarta fåret i familjen till råga på allt?
    Inte tänkt så. Intressant tanke.
  • Anonym (Tufft nu)
    Anonym (Inte som mig) skrev 2025-08-10 16:15:00 följande:
    Jag skulle vilja tala med din partner.
    Min far var och är likadan som din SF. Dock har han inte massa pengar på kontot men ska ändå trycka ner honom på ett eller annat sätt.
    Min far har sedan jag varit liten utövat någon form av maktspel och försöker mentalt äga mig vilket har gjort att jag är konflikträdd när det kommer till mina föräldrar, aldrig riktigt vågat stå upp mot dem. Detta ledde till att jag inte stöttade min man när han höll på som värst vilket också resulterade i att han lämnade mig för att han kände att han inte hade mig på sin sida, då spelade det ingen roll hur mycket han egentligen älskade mig. Vi bodde också väldigt nära mina föräldrar vilket gjorde att dem såg och uppfattade saker på sitt sätt. 

    Om hon vill ha kvar dig kvar behöver hon börja sätta ner foten till sin far och ni behöver flytta längre ifrån dem.
    Jag och min man hittade tillbaka till varandra men det krävdes att jag började säga ifrån till mina föräldrar, visa att jag och min man står upp för varandra OCH flytta.

    Funderar också på om din SF har någon mental makt över din sambo som gör att hon inte vågar säga ifrån. 

    Väldigt intressant att höra det från din sida.

    Säkerligen finns det en mental makt grundat sedan hennes uppväxt men det är inget hon berättat om. Hon skulle aldrig förmå sig att sätta sig upp emot honom oavsett vad. Hon är för övrigt väldigt konflikträdd vilket också gör att hon helst undviker djupare samtal både mig och hennes pappa. 


    Det finns en ekonomisk makt däremot som gör att han styr över både frun och resten av familjen. Familjen kan ha familjemöten där pappan då ska stå i centrum. Här pratas det om huruvida pappa ska använda sina pengar eller inte. Han vill få in åsikter från samtliga i rummet. Men detta är i regel bara ett spel. Han tar ändå sina egna beslut i slutändan eller så händer det ingenting alls.

    Tyvärr så är det lika här, hon står bara tyst när spydigheten visar sig och vill helst inte att jag tar upp det i samtal senare. Locket på. 


    Hon har inte sagt det men om hon skulle säga ja till en flytt så har jag en känsla av att min sambo skulle känna att hon sviker sin pappa. 

  • Anonym (Tufft nu)
    Anonym (V) skrev 2025-08-10 17:19:08 följande:

    För att stärka din sambo kan du göra tvärt emot vad hennes pappa har gjort. 

    Om du lägger märke till att hon gjort något som är extra fint, så beskriv vad det var och säg att du uppskattar det!

    Fast det kanske du redan gör?


    Ja absolut, jag uppmuntrar i alla lägen. Sambon är perfektionist och är inte nöjd med halvbra. Så ibland blir hon irriterad på mig för att jag säger att det är bra, fast hon själv inte tycker det. Iom detta så blir jag allt tystare eftersom jag inte vet om hon uppskattar min positiva inställning.
  • Anonym (Tufft nu)
    Anonym (V) skrev 2025-08-10 17:34:10 följande:
    Ja så skulle det nog bli! Han är ynklig.

    Men du får nog tala för dig själv när det gäller att säga att ni inte ska komma på besök fler gånger. Annars förbjuder du ju samtidigt din sambo att besöka deras hem. 

    Jobbigt att ni bor nära dem!
    Moment 22. Låst läge. Flyttar vi så mår hon dåligt. Säger hon ifrån till sin pappa så mår hon dåligt. 
  • Anonym (Tufft nu)
    Tecum skrev 2025-08-10 16:26:42 följande:

    Men förstår inte din sambo att hennes far är socialt dysfunktionell och bär sig illa åt? Då måste du förklara det för henne, tydligt! Visserligen har flickor ett speciellt och ofta väldigt förlåtande förhållande till sin pappa (läs Frida Boisens böcker där hon förlåter son pappa fast han misshandlade henne och tillät att hon utsattes för sexuella övergrepp) men någon gräns får det vara. Fråga henne vad hon tyckt om din pappa sagt så om hennes föräldrar? Tycker hon att det är okej att era barn hör sånt om sina morföräldrar och kanske om deras pappa?


    Har frågat det. Hon sa då att hon inte tagit illa vid sig om min far hade gjort likadant mot henne.

    Ska kolla in boken.
  • Anonym (Tufft nu)
    Anonym (V) skrev 2025-08-10 20:19:32 följande:
    Ja, man måste kunna stå upp för sin partner, men också kunna stå upp för sig själv inför partnens släktingar om de pikar en själv eller ens egna släktingar. Ibland behöver man säga ifrån själv också.

    Svärfadern verkar väldigt manipulativ genom att ha meningslösa möten där han ändå bestämmer allt,  och genom att racka ner på vad dottern gör på olika sätt. Enligt TS har han ingen bra relation med sin egen fru heller.

    Tyvärr kan det vara så att han inte förändras med tiden, att det inte spelar någon roll att TS axlar sitt ansvar och månar om sin familj. Svärfar fortsätter ändå att bråka, för det är ju det som han gör. Flyttar sitt inre bråk ut på andra. 

    Förvänta alltså ingen bättring. Om den kommer så är det ju toppen, men jag tror chansen är lika med noll om man inte står upp för sig själv när svärfar attackerar. Står man upp för sig själv så kan det ju hända, men det är nog ändå ganska liten chans till bättring från hans sida.
    Nej han kommer definitivt inte förändra sig om ingen tar ett seriöst samtal med honom. Ibland undrar jag om han ens är medveten om hur otrevlig han är. Tänker på när han nervärderar min familj, mitt framför mig och riktat till just mig.
    Jag och min familj är väldigt vänligt sinnade och tar ingen nämnvärd plats i rummet utan bidrar till skratt och sociala samspel.
    Gubbens intresseområden är pengar, löner och vilka titlar och status folk har.
    Själv är gubben vaktmästare.. men har ärvt en massa och utifrån det växt till kung.
  • Anonym (Tufft nu)
    Anonym (Inte som mig) skrev 2025-08-10 18:47:06 följande:
    Han låter som en fruktansvärt elak människa! Till och med de där mötena är ett maktspel utan dess like. 

    Min far spelade alltid på "allt som jag gjort för dig" eller "gör du inte så kan du lika gärna klara dig själv" osv. Han frös ut mig om jag någon gång skulle få för mig att säga ifrån. Vilket ledde till att jag bet ihop i rädsla för att det skulle bli dålig stämmning etc.
    Jag är även konflikträdd i andra sammanhang, en riktigt people pleaser. Så har fått jobba enormt med mig själv att våga säga ifrån, det kom inte över en natt liksom. Och det krävdes enormt stöd från min man att när saker och ting sket på sig med min pappa så stod vi där allierade tillsammans och faktiskt så har det hjälpt. 
    Han tappade det mentala övertaget om mig. Visst kan han försöka säga saker ibland men det räcker med att jag säger ifrån så är det överspelat.

    Jag slutade träffa honom under en väldigt lång period för han kunde inte accepteta att jag stod på mig. Det fortsatte via sms osv. Men till slut gav han upp. Nu träffas vi ibland.

    Min man pratade med mig länge och väl och flera gånger om hur han kände och jag sa som din sambo, att det är sån han är. Och även om jag tyckte att min pappa sa elaka saker så bet jag ihop och jag ville inte heller att min man skulle säga något för rädslan för att "all hell will break lose".
    Sista konversationen och då min man lämnade mig var det värsta i hela mitt liv. Skammen att jag svikit honom så enormt och den ånger jag kände då för att jag inte agerat tidigare och den ilskan mot min far som bara växte och växte.
    Så oavsett om hon är konflikträdd eller inte så måste du berätta hur du känner. Det är både för din egen skull och hennes. Och det behöver ju inge bli dålig stämning liksom. Och säg att du inte vill träffa honom och vill hon det får dem träffas hemma hos honom. Och försöker han komma in så får du mota honom i dörrn. Det är ditt hus och ditt hem. Han bestämmer inte ett piss hemma hos er. 
     

    Sambon har nog aldrig vågat gå emot honom inte ens 1mm. Därför har hon heller inte fått höra sånna känslokalla kommentarer som du gjort.
    Den här gubben är också känd i trakten som en riktig stödd pelle, väldigt bräkig och burdus.


    Hur var din pappa, har / hade han några riktiga vänner?

    Den här gubben har ingen riktig vän, bara ytligt bekanta på orten, oftast likasinnade. Samma gäller hans fru, hon har heller inga vänner förutom hennes dotter som jag nu vill ska vara min bästa vän. Hela familjen upplever jag som avstängda från världen. Dom har sina middagar med sina barn, helst varje helg.

Svar på tråden Kränkande svärfar