Kvällscirkus! Hur får ni dem att somna själva?

När vi hade sådana perioder lät vi dem bara somna på en madrass i vardagsrummet medan vi vuxna pratade, tittade på tv osv. Inte för att det gick så mycket snabbare då, men för att det är helt ohållbart att en förälder ska vara fast i sovrummet flera timmar per kväll. 

Om tio år kommer du att sakna den här tiden. 

Tack, men det är en klen tröst idag... Har du några konkreta tips?

Man blir ju ingen bra förälder när man är helt slut för att man inte får sova och får noll egentid. Ska jag verkligen behöva försöka allt och gå och lägga mig med barnen 20.00? 😣

Det kan ju vara så enkelt tyvärr att det är för tidigt för dem att lägga sig. Det kanske är så att du faktiskt inte under en period kommer att ha egen tid på kvällarna om du är ensam. Som ensam förälder så retirerade jag tillslut och det hjälpte mig. Fick lugna barn och som blev tryggare och somnade efter en tid själva. Nu går de och lägger sig själva. Vi pratar en liten stund och sedan somnar de själva. För mig var det värt något år av frånvaro av egentid för att få en harmonisk miljö hemma och nu trygga barn som gillar att lägga sig utan tjat och stök. Men jag har försökt utgå från var barnen var utvecklingsmässigt och vad deras behov är. Mina behov fick jag tillgodosedda med tiden.

Tack för ett hjälpsamt svar. Hur gamla var de när de kunde lägga sig själva?

Fick googla vad en sovträningsklocka är. Hittade en som ser ut som en hund typ? Märket zazu? Med grön, gul och rött? Är det en sån? Blir den bra tror du? Supertaggad på att testa!

Ska jag vänta med musiken tills jag har beställt en sån klocka tror du? Måste vänta på lön isåfall 😋

Nu vet jag inte rutiner och sån som just ni har men en kvinna på BVC när mina barn var små sa en gång i nån föräldrakurs att ibland är det vi föräldrar som gör att barnen inte kan somna.  Vi är.dom som på olika sätt skapar en förväntan , bygger upp en stämning, en stress etc som de facto bara gör våra barn pigga och övertrötta.   Tex med lek och  badning, långa rutiner i badrummet,  stim och stoj med syskon, kittla magen, pussa tår, långa sagor, vattenglas, kisspaus, prata om dagen, fnitter och plötsligt när dom är som piggast ska hux flux vara mörkt, tyst och pang sova...  
Nattning ska egentligen bara vara så snabb som möjligt, tyst,  effektiv och och tråkig så sömnen hinner komma naturligt och inget annat lockar. 

Så tipset är att se över rutiner. Korta ner dom och få dom mer effektiv skala av allt till minimum. Kramas och mysa kan man göra ändå givetvis men på ett mer lugnare och stillsammare sätt som får dom sömnig istället för pigg.  Nattning ska vara att varva ner och inte en tid för syskonbus och lek. 

Det var olika. Mitt ena barn tog det lång tid för och är fortfarande lite orolig i perioder nu i tonåren. Men då är det oftast när hon sover borta. Min andra dotter har alltid somnat fort och sov själv från 3 år utan problem. Båda barnen hade dock en lite svacka runt 6 års åldern då det är ganska vanligt att barn är oroliga. Mitt första barn har alltid varit kvällspigg och haft svårt att somna. Vi har fått tränat lite kbt light för att kunna somna själv. Hon har fått kämpa ganska mycket för att bli trygg och somna själv.

Ahh! Så vi kanske sjunger och läser för mycket? Ska man läsa saga då? Eller kanske göra det i TV-rummet, så att sovrummet förknippas med sömn?

Bra tips!

Läsa saga kan man visst göra det har jag alltid gjort för mina och som sångerska sjunger jag mycket men jag har valt stillsamma sagor och enkla små sånger.  Inte läge för Babyshark eller tigerjakt med Mora träsk vid nattning direkt...  

Mitt tips är att först vänja dem av vid att du måste ligga helt stilla bredvid när de somnar genom att göra riktigt tråkiga vuxengrejer i samma rum som de ska sova i. Saker som att stryka, vika tvätt, betala räkningar, göra yoga eller stretcha, jobba (helst inte med en skärm), skriva listor eller läsa. Du är närvarande (och förhindrar att cirkus uppstår) men samtidigt är du upptagen och barnen är inte i fokus, vilket ger dem lite utrymme att somna. Du är inte helt tyst när du jobbar så barnen vänjer sig vid lite ljud och kommer inte att vakna lika lätt när du smyger ut. Som bonus är du mindre stressad för du tar hand om saker som ändå måste göras, vilket tar pressen av den lilla egentid du får efter att barnen har somnat. 

Nästa steg är att du kommer på saker du behöver göra i andra delar av huset: oj jag glömde vattna blommorna - jag kommer snart tillbaka! Börja med superkorta stunder och bygg långsamt upp tid som barnen kan ligga själva i sitt rum utan kaos.

Nu började jag iofs medans de var väldigt små men jag har alltid haft som princip att jag kan vara nära dem så länge de försöker sova. Men pratar de eller leker då går jag.

Klarar de lite ljus så sätt dig i ett hörn i sovrummet och läs. Annars lyssna på pod eller ljudbok. Var där men var urtråkig ur deras synvinkel. 

Sen sätter du dig utanför dörren och naturligtvis är det ok att bekräfta att man är kvar när de i början frågar men snart har man frihet att röra sig utanför rummet och göra lite saker under tiden. 

Vi har fyra barn och det är 2 år mellan varje så under en period hade vi 4 barn i var sitt rum på övervåningen och den som nattade gick mer eller mindre bara ut och in och stoppade om olika barn i 30 minuter. Men man var aldrig fast där inne och det hade också varit helt ohållbart. Vi ville inte hamna i läget att en förälder inte kunde natta alla. Då hade vi blivit så otroligt låsta.

Det är ju redan kaos verkar det som. Så låt dom härja några kvällar, tror det går över av sig själv när nyhetens behag har lagt sig. 

Är du själv med barnen? Om inte kan ni hjälpas åt, dvs det ska inte bara vara din tid som ska läggas på detta. 

När sonen var liten sov han aldrig så länge som det rekommenderas, han hade mindre sömnbehov, så han la sig senare. Vi låg och kramades och jag läste en saga. Sen släckte jag ljuset och så hittade jag på en saga som jag berättade med dämpad röst i mörkret. Ibland fick han hitta på några delar av sagan. Sen pratade jag om att Gud så skönt nu får vi ligga och vila och somna så vi orkar leka i morgon. När han somnat steg jag försiktigt upp igen. 

Kanske prova boken Traktorn som så gärna ville somna eller Kaninen som så gärna ville somna. Jag har ingen egen erfarenhet av dem, men de verkar jättebra. Skulle det inte funka har man inte satt mer pengar än en vanlig bilderbok och inte stört några rutiner heller. Men börja inte läsa den samma dag du får den, utan bekanta dig med den först på egen hand, för den ska läsas på ett speciellt sätt för att ha önskad effekt (betoning, hastighet osv).

Våra tvillingar somnade aldrig i sina egna sängar när de var små. Vi försökte, men det gick inte.

De somnade i soffan, en i varje ände, medan vi kollade på TV (på låg volym) eller stökade i köket intill. Ibland somnade de direkt efter att vi hade läst saga och nattat dem, ibland tog det en stund, men vi slapp läggningar som tog flera timmar eller barn som ropade eller kom upp hela tiden.

Soffan fick dem att varva ner och känna sig trygga. En stund efter att de hade somnat bar vi in dem till deras sängar. Sen sov de oftast hela natten.

Mitt tips är att man får försöka hitta metoder som fungerar, samt ibland tänka utanför boxen. Låta dem somna någon annanstans, korta av läggningarna, vänja dem vid ljud, utföra sysslor under tiden osv.

Förr eller senare växer de ifrån det. När våra barn var 5 - 6 år började de självmant gå och lägga sig i sina sängar. Men de somnade fortfarande i soffan ibland, det var en gradvis övergång.