• Goneril

    Han är så otroligt slarvig

    Slarviga killar? Jag har träffat ett antal under min "intermaritala epok", de valdes bort med blixtens hastighet. Några exempel: Separation för fem år sen och i dammet på bokhyllorna fanns spåren av de prydnadssaker som frun hade tagit med sig. I hallen virvlade höstlöven, det krasade när man gick in. Köksbänken var full av mat i förpackningar,  utgångna för längesen; de  hade inte fått plats i kylskåpet. Badkaret täcktes av en grågrön massa och toalettstolen var svart i holken. Värre sanitär olägenhet får man leta efter. I ett annat hem kunde man inte ta av sig ytterskorna eftersom man då riskerade att klistras fast i golvet. I ett annat hem var allt porslin och alla bestick, praktiskt taget allt i köket odiskat, han diskade inför måltiden  eller rättare sagt sköljde av tallrikar och bestick.                                                                                                                                                                                           Det är bra att se dessa tendenser på en gång så att man slipper inleda en relation. Slarv är ett personlighetsdrag och bottnar i det faktum att slarvern tycker att arbete är tråkigt. Därför får det inte får ta för mycket tid i anspråk. Vet slarvern dessutom att någon annan fixar så lutar han sig tillbaka med sin surfplatta. Egoism präglar slarvpellarna; det är inte så att de inte KAN städa och liknande, de har ju ofta avancerade uppgifter på sina arbetsplatser. TS, ditt beslut att skilja dig var det enda rätta, du hade aldrig fått nån ordning på den här mannen.

  • Goneril

    Man behöver inte vara pedant för stt vilja ha det fint i sin närmiljö. Med våra mödrars mått mätt är vi alla slarvmajor och slarvpellar. Då bonades golv, vädrades garderober och linneförrådet gicks igenom.                                                                                                                        Det är ju i hemmet man vistas den mesta vakna tiden och att se mögel och sopor, skräp och äckliga badrum, varför ska man stå ut med det? Sen undrar jag ju förstås varför inte TS såg sopgubbetendenserna hos sambon innan de flyttade ihop? Var han bättre då? 

  • Goneril
    Mandel skrev 2025-08-14 11:02:00 följande:

    Jag skilde mig faktiskt till slut.
    Var så innerligt trött på att leva med en man som hela tiden ursäktade allt med att han jobbade - eget företag/arbetsnarkoman (jag jobbade heltid).
    Han ansåg sig ha rätten att göra saker när han hade tid -läs lust, vilket han såg till att aldrig ha. Och när han väl var tvungen att ta sig tid så slarvades allt igenom så det i princip var mer katastrof när han var "klar" än innan han börjat.
    Fick alltid svaret: men det gick ju fort ju!
    Jag lade mer tid på att göra om massa saker mot att om jag gjort det själv ifrån början.

    Ifrågasatte varför företaget kunde skötas korrekt, men barnen, hemmet och vår relation var totalt ointressant att ta hand om. 
    Då tyckte han att jag var orättvis för han gjorde ju minsann ditten och datten och rabblade bara upp saker som hade med företaget att göra. 

    Som skild sköter jag visserligen fortfarande allt på egen hand, men jag slipper slösa en massa energi på att vara irriterad över att den person som borde ta halva ansvaret för allt bara skiter i det och skyller ifrån sig.


    Behöver jag nämna att jag är avskräckt från att flytta ihop med någon man igen? Har gått mer än 6 år sedan skilsmässan och jag blir inte mer sugen på samboskap trots att åren går.


    De finns, männen som är noggranna och ordentliga, det kan jag trösta dig med. Min särbo delar allt hushållsarbete, alltid fint och prydligt när han städat eller diskat. Han ser också vad som behöver göras, jag behöver aldrig be honom. Ofta är det han som tar initiativet till fönsterputs och avfrostning till exempel. Mina vänners män är också noggranna och ordentliga så jag tror att TS och övriga här i tråden har haft otur, eller också har de varit förblindade innan de flyttade ihop. Hur länge kan man leva i en rosafärgad bubbla?                                                                                                          Det bästa och enda sättet att gardera sig är att vänta länge med hopflyttningen. Om killen är alltför ivrig, särskilt om han har barn sen tidigare, är det ett illavarslande tecken. Då vill han ha hjälp med barnet givetvis, en gratis nanny. Sedan får man kolla hur den blivande sambon bor, är det rent och prydligt? Slutligen ska man inte bränna sina broar utan behålla sin lägenhet och hyra ut den.                                                                                                                              
Svar på tråden Han är så otroligt slarvig