Han är så otroligt slarvig
Denna meningen har jag tänkt och sagt så många gånger. Han sköter ju sitt jobb så väl, har svårt att tro att han inte skulle kunna göra saker noggrant om han ville. Hans jobb är ju så mycket svårare än vanliga hushållssysslor! Därför känns det ofta som att viljan bara inte finns där.
Jag hoppas ju fortfarande att han ska ändras på det planet, om ens bara lite, och det verkar som att han vill det. Får väl se hur det utvecklar sig med tiden..
Tråkigt att det inte fungerade för er och känner helt igen mig i din känsla om att inte vilja dejta/flytta ihop med en man igen. Har själv tänkt många gånger att OM detta tar slut så kommer jag inte orka hoppa in i en ny relation igen. Det är för utmattande. Tror det hade varit ganska skönt att bara ha sig själv och sitt barn och sitt hem att ta hand om.
Till alla som undrar hur jag kunde hamna i detta och att jag måste ha sett varningstecknen innan.. ja varningstecknen fanns där. Men jag var förblindad av kärlek som man kan bli. Tänkte inte så mycket på det, tänkte mer att det var en fin gest att jag städade lite hos honom, organiserade och fixade. Tänkte att jag styrde upp honom på det planet och att han skulle haka på och bli bättre med det. För allt annat var ju så bra. Och de tankarna hängde kvar år efter år tills att de sakta började bytas ut mot irritation och bitterhet. Dumt inser jag ju nu! Men jag kan tyvärr inte gå tillbaka och ändra på det. Nu har vi hus och barn och allt jag kan göra är att hoppas han försöker ändra sig lite på det planet, att han tar det på allvar nu på riktigt.
Du kan delvis uppmuntra en annan människa att förbättra sig men du kommer inte lyckas att totalt förändra honom, speciell inte genom att påtala allt han misslyckas med.
Tänk på att de flesta blir bättre och uppmuntrade av att få höra det de gjort bra eller de de gjort bättre än sist. I vissa av dina inlägg får man känslan av att det enda stackarn får höra är gnäll på allt som inte blivit perfekt, till slut kommer han att bli less på att höra klagomål hela tiden.
Du har säkert redan gjort det men fundera annars vad som händer med dottern om ni blir särbos eller går skilda vägar. Eftersom du är kvar med honom gissar jag att han bryr sig om sin dotter vilket innebär att hon kommer att vilja bo del av tiden i hans hem om ni blir särbos eller går skilda vägar. Kommer det att få dig att må bättre eller sämre än nu?
I en relation får man alltid mötas på mitten, har ena parten högre krav och inte vill sänka kraven så är det även den som får göra jobbet. Som ett exempel så har jag konstaterat att jag och min fru har olika krav på hur toaletten ska städas, det vi landat i är att hon får ta om hand om dem för då blir det som hon vill och jag slipper höra vad jag missat. Av samma anledning är det oftast jag som plockar ned tvätten från sträcket för det är jag som mår dåligt först av att ha tvättställningen framme och full med tvätt flera dagar efter den torkat. När hon är trött eller stressad så kan jag ibland rengöra toaletten men jag är medveten om att hon kommer att vilja göra om det själv senare och hon gnäller inte på vad jag missat utan hon fixar bara till det när hon orkar igen. När jag haft ont i ryggen så är det frun som gjort mesta jobbet vid byte av däck på bilen och jag har bara dragit åt muttrarna på slutet.
Detta resonemang bygger på att man är bra på olika saker och har viljan att hjälpas åt även om man är olika bra på olika saker. Det bygger på att man har förståelse och acceptans för att det inte alltid blir perfekt om den som är sämre på något utför uppgiften. För att det ska fungera bygger det också på att den som är bättre på något vill dela med sig av sin kunskap och uppmuntrar när den som är sämre gör något bra. Gnäll på allt som blir fel ger inget utan skapar enbart frustration, fokusera istället på att uppmuntra försök och ge beröm när det blir bra. Blir det dåligt försöker du stå ut med det och fixar bara till det du känner att du inte kan leva med. Det kanske går att leva med lite fläckar på altanen en sommar och sen kan du fixa till det nästa sommar.
Är ena parten bäst på allt och dessutom har högra krav på allt och den andra varken bryr sig eller är bra på något så har man en utmaning framför sig. I ett sånt läge får man nog sänka nivån och fokusera på att hålla hög nivå på det man inte kan leva med eller också gå skilda vägar, det senare är nog inte så lätt med gemensamma barn då barnet kommer att få leva i båda värdarna och inte alltid tycker samma saker som dess föräldrar är viktigt, vilket kan leda till att du kommer att vara lika frustrerad att dottern tvingas/vill leva i misären halva tiden. Orkar man inte hålla tillräckligt hög nivå för att må bra så tar man hjälp utifrån med det man tycker är jobbigast eller tråkigast.