Vad vill kvinnor?
Om relationer. Jag är intresserad av det sköna könets svar. Men män kan också vara med.
Om relationer. Jag är intresserad av det sköna könets svar. Men män kan också vara med.
Jag vill ha en man som klarar av att min karriär går bättre än hans utan att han blir bitter och får krympslang.
Jag vill ha en vuxen man, som tar ansvar för sig själv och sitt liv, precis som jag gör med mitt. (Dvs jag vill inte behöva vara mamma till min partner)
Och som föregående skrivit, någon som kan hantera en stark kvinna
Jag vill ha en man som respekterar mig och den jag ä. Givetvis ska det gå both ways.
Och gärna en man som jag både han ha djupa samtal med, samtidigt som han gärna får ha lite av barnasinnet kvar, så man kan ha lite bus och kul.
Jag vill ha en bästa vän som jag kan dela livet med.
Någon som visar omtanke, värme, humor, nyfikenhet, spontanitet, planerande, kommunikativ osv osv
Jag vill ha en man som:
- stöttar mig
- pushar mig lite i att uppfylla de drömmar jag har
- jag kan diskutera allt med utan att hamna i att hans resonemang är det enda rätta
- tar ansvar för sitt liv och sitt agerande
- inte lägger skulden för allt ont i sitt liv på mig
- inte säger elaka saker till mig eller barnen
Bland annat. Nu har jag det, sedan en tid tillbaka, efter att ha avslutat en lång relation som de sista åren var motsatsen till vad jag vill ha ovan.
Han ska vara rolig, men inte FÖR rolig (jag är inte ute efter en stand-up-komiker).
Ska vara längre än mig även när jag har på mig mina högsta klackar och står på en trottoarkant.
Ska vara stark nog att bära mig från soffan till sängen, men inte så stark att han börjar träna "för mycket" och får konstiga proteindrycksvanor.
Ska ha ett jobb han brinner för, men ändå ha tid att hänga upp min tvätt utan att jag behöver be om det.
Ska kunna laga mat, men inte laga så bra mat att jag känner mig underlägsen i mitt eget kök.
Ska ha ett skägg som är perfekt trimmat ? inte för långt, inte för kort, inte för skägglöst.
Ska kunna dansa, men inte så bra att han drar till sig uppmärksamhet på klubben.
Ska vara smart, men inte på ett sätt som får honom att rätta mig framför folk.
Ska vara romantisk, men inte på ett "skriva poesi"-sätt.
Ska älska djur, men inte mer än han älskar mig (jag konkurrerar inte med någons katt).
Ska ha humor som matchar min, men aldrig skratta högre än mig åt något.
Ska vara självsäker, men ändå fråga mig om råd i alla viktiga beslut.
Ska vara spontan, men inte boka något utan att jag har packat rätt outfits.
Ska vara praktisk nog att fixa en droppande kran, men ändå vilja ringa rörmokaren så vi kan "stötta lokala företag".
Ska kunna ta en selfie utan att det blir suddigt, snett eller att han klipper bort halva mitt ansikte.
Ska alltid veta exakt vad jag vill äta när jag själv inte vet.
Ska gilla att resa, men inte ha varit på "för många" ställen jag inte har varit på.
Ska vara lagom tatuerad.
Ska kunna hantera mina känsloutbrott med stoisk lugn, men ändå bry sig "tillräckligt mycket".
Ska ha bra klädsmak, men inte börja kommentera mina klädval för mycket.
Om relationer. Jag är intresserad av det sköna könets svar. Men män kan också vara med.
En VUXEN man som har ordning på sitt liv. Har ordning hemma. Inte trasslig ekonomi.
Rolig, någorlunda allmänbildad, omtänksam och empatisk.
En VUXEN man som har ordning på sitt liv. Har ordning hemma. Inte trasslig ekonomi.
Rolig, någorlunda allmänbildad, omtänksam och empatisk.
Ja, en man som tar ansvar för sitt liv är ju en stabil grund att bygga på.
Basala ting som mental ch kroppslig hälsa, sociala relationer, ekonomi och förmågan att ta hand om ett hem är det viktigaste.
Krav i en relation med mig är att han är ärlig, ödmjuk, socialt normalbegåvad, tar initiativ och intresserar sig för mig som person.
Jag vill att han är intresserad av kvinnor sexuellt och inte andra män eller transkvinnor. Inga fetischer, inga osunda porridéer då jag föredrar en porrfri relation och en monogam partner som hänger sig sexuellt åt sin partner och inte blandar in andra.
En partner som man kan vara ett team med. Någon som ser partnerskapet som ett lag i stället för på individnivå. Att man blir en enhet och tar hand om varandra.
Inte att förväxlas med att man spenderar varenda lediga stund med varandra. Man förstår och stöttar sin partners förhavanden. Om det är en hobby som tar extremt mycket tid så ser man självmant till att minska den för förhållandet skull. En part ska aldrig behöva säga åt den andre att göra något.
Jag vill ha en vuxen man, som tar ansvar för sig själv och sitt liv, precis som jag gör med mitt. (Dvs jag vill inte behöva vara mamma till min partner)
Och som föregående skrivit, någon som kan hantera en stark kvinna
Jag vill ha en man som respekterar mig och den jag ä. Givetvis ska det gå both ways.
Och gärna en man som jag både han ha djupa samtal med, samtidigt som han gärna får ha lite av barnasinnet kvar, så man kan ha lite bus och kul.