Har tröttnat på ”bonus”-familjen

Som ett älskande par så förväntas man vara ett team i en familj. Vart är din sambo i allt detta kaos undrar jag?  
Varför finns det inte redan regler och rutiner i erat hem som fungerar?  

Ts..  jag har bott i bunusfamilj i 15 år med både hans och mina barn och vi fick ett gemensamt också och ja det är inte lätt på många sätt och det blir ännu en dimension av svårt när man får ett gemensamt också.

Av dina svar att döma så har du ändå nånstans förstått att vissa av era beslut faktiskt inte var så genomtänkta oavsett vems idé det var och nu skördar ni konsekvenserna  av det genom en familj som inte tycks må så bra .  Ni gör säker så gott ni kan båda två men din uppgivenhet tyder på att gränsen snart är nådd på riktigt.  

Kan ni ta hjälp av rådgivning?  Hur skulle du vilja ha det i familjen utifrån dom förutsättningar ni ändå har.? Vad krävs för att ta er dit? Är ni beredd på att jobba på det? 

Har ni hjälp av familjen omkring er i form av av farmor/mormor,  annan släkt etc? Kan det vara en väg att gå för att skapa rutiner och ordning? 

Och vet du.. man får ångra sig..  det är helt okej att vifta vit flagg och inse sig besegrad. Mår du bättre av det och det ändå.är något du överväger så kanske det är en bra plan B att luta sig emot.  Hellre vårda ett samarbete som föräldrar än  att kriga sig sönder i förhållandet och låta det krascha i bitterhet och bråk.. Ibland räcker inte kärleken och då är det bättre att gå medan  man är sams 

Ts.. hur fungerar det med samarbete mellan din sambo och barnens mamma? Är det infekterat?  Finns det en biomamma som har regler och är en sjysst mamma eller är det lika kaosartat där? 

Är dom överhuvudtaget klar med sin separation?  Mycket av ert kaos kan självklart komma av att dom i sin tur har problem att samarbeta och att biomammam vill sabotera för dig/er.. tyvärr väldigt vanligt om nån av föräldrarna kanske hoppas på återförening eller iallafall har känslor kvar.