Fattar inte hur jag ska gå ner i vikt?

Tack för ditt svar. Det har kollats flera ggr och jag är inom dom rekommenderade värdena. Dock vet jag att man kan må dåligt av det ändå, men det känns svårt att ta sig vidare där. Sen stämmer inte symptomen riktigt, eller snarare att jag har symptom från både över-och underproduktion isf. Har också rätt dålig hårkvalitet, tappar mycket och det går av utan synlig orsak. 

Jag har slutat helt med socker, är inte superstrikt utan fikar när det tex är födelsedag. Så inte särskilt ofta alls. Jag har bytt ut lagad lunch till yoghurt och musli (bra musli) eftersom jag ändå inte håller mig mer mätt på lagad mat. 

Just nu äter jag såhär, just för att gå ner i vikt. Men även förut då jag kunde äta vad som helst utan viktuppgång så blev jag panikhungrig mellan målen. Har testat overnight oats, chiapuddingar, proteindrycker osv. Havregrynsgröt brukar jag känna att det är som att dricka ett glas vatten för mig typ, jag blir mest kissnödig. :(   

Frukost: kaffe + två knäckebrödsmackor + en tunn skiva mörkt surdegsbröd (för jag älskar frukost och det känns så deppigt annars). Pålägg Philadelphiaost light och salami, oftast. 

Mellanmål: en banan, eller ett ägg eller typ en halv skål kvarg, ibland både kvarg och ägg/banan

Lunch: halvstor skål med naturell yoghurt + nån dl kvarg, musli, ibland skivad banan

Mellanmål: här kan det bli ganska hattigt. Allt från mer kvarg, till banan, macka osv. Försöker kämpa på att inte småäta för mkt även om jag försöker äta bra saker. 

Kväll: kan ibland hålla ut, ibland klara mig på lite bär, ibland nåt mer men oftast blir det nåt av det jag redan ätit under dagen, från listan ovan. 

Vet att detta är lite snålt kanske, men ska jag låta hungern styra helt så kommer jag gå upp direkt, känns det som. 

 TS vill ner i vikt. Då måste hon få i sig färre kalorier än hon gör av med och det är den bittra sanningen. Regeln fungerar på precis varje människa i världen, annars hade vi inte haft svält. Det finns INGA undantag, varken sjukdomar eller mediciner. 

Jag tänkte att eftersom lagad mat inte heller håller mig mätt, så kan jag lika gärna äta nåt med mindre kalorier eftersom jag ändå inte blir mätt och ändå går upp i vikt. Men jag åt ju heller inte rätt slags lagad mat, inte tex kyckling och sallad som många föreslagit. Ibland, men det kunde lika gärna bli en bit hemlagad lasagne eller köttbullar om ungarna ätit det. 

Helamning kostar ändå 500-600 kcal extra så det måste man ta höjd för. Det är dumt både för mamman och bebisen om mamman tappar alltför snabbt i vikt under amning. 

Man måste också försöka må så bra som möjligt och vara någorlunda alert när man har hand om en bebis och ett småbarn. Man är redan i en trängd situation med sömnbrist, hormonella skiften och omställning i att bli förälder/tvåbarnsförälder. Så man får se till att viktnedgången inte ger alltför stor påverkan på ork och humör i den situationen. 

Det är också svårare att täcka övrigt näringsbehov om man går ned så långt som till 1200 kcal. Det kanske går under kortare perioder, och när man inte också ansvarar för näringen till en ny liten människa. 

Jag är imponerad av folk som klarar att hålla en diet så där. :) 
Haha ja gud ja, när man vet vad lite choklad gör så är motståndet att vräka i sig aningen högre. :')

Precis. Det är inte svårare än så. Krävs inte en tråd på 12 sidor för att utreda att det bara är kalorier in och kalorier ut. 

Kosten är a och o. 

Ingen diet eller kosthållning kommer att leda till lägre vikt om den inte innebär att du äter färre kalorier. Fakta. 

Lättare att genomföra för vissa personer, ja. Inte för alla.

Hormonsjukdomar såsom pcos eller liknande spelar ingen roll, man måste äta mindre för att gå ner i vikt. Kanske tyvärr ännu striktare om hormonerna jobbar emot en. 

Jag tycker absolut inte att man ska plåga sig. Det är ju det jag ser med alla modedieter. Man ska tvinga sig att säga nej till en tallrik pasta, inte äta godis, inte kakor, bara äta grönsaker eller bara äta kött och råa bär, inte kunna gå på restaurang mm mm.

Jag har ätit  och gjort ALLT det där och ändå gått ner 15 kg det här året. Jättesakta - ett par kg i månaden. Har bara legat på ett litet underskott och då blir det inte särskilt jobbigt. Det är ju ett sätt att leva för hela livet som jag vill åt. Inte någon "kur" eller snabbdiet där man ska gå ner X antal kg till sommaren. För mig är det något som är för alltid, att äta lite lite mindre och förhoppningsvis hälsosammare. 

Men det är lätt att räkna fel och lätt att äta lite för mycket. En ostmacka om dagen kan lägga dig på ett överskott och då går man inte ner. 

Att räkna kalorier gör en medveten om hur mycket man har ätit och hur mycket man behöver. Härligt att kunna äta och dricka vad man vill och ändå må bra och hålla vikten. Så ser jag det. Det blir bara krångligt med en massa regler och förbud.