• Anonym (M)

    Trött av sorg?

    Jag förlorade nyligen en nära anhörig på ett traumatiskt sätt. Jag var ensam första timmarna på akuten och min anhörig var medvetslös i flera dagar innan h*n gick bort.


    Det var en äldre anhörig så vi var förberedda på att h*n kanske inte hade många år kvar men sättet det hände på var fruktansvärt. 


    Jag jobbade hemifrån första veckan eftersom jag fick ångest av att inte göra någonting. Andra veckan var jag på jobbet några dagar och jobbade hemifrån de övriga.

    Det kändes bra att vara på jobbet där jag verkligen trivs och har jättefina kollegor men när fredagen kom var jag så fruktansvärt trött. På lördagen gick jag till affären och det kändes som att gå i gyttja och jag fick stanna för att hämta andan för att det var så tungt. 


    Då hade jag ändå sovit i säkert tio timmar. 


    Idag är jag lika trött trots att jag har sovit, Jag tänkte göra ett ärende men det känns helt oöverstigligt. Jag funderar allvarligt på att åka dit i samma mjukiskläder som jag sov i för det känns jobbigt att bara byta kläder. 


    Det är klart att jag är förtvivlad över allt som hänt och gråter mycket men det här känns fysiskt, som om kroppen inte vill fungera. 


    Tror ni att det kan vara en reaktion på allt som hänt? 


    Jag funderar på att sjukskriva mig imorgon för jag vet inte hur jag ska orka åka dit och sitta i möten. Fast det kanske verkar konstigt att göra det nu när jag ändå har jobbat i två veckor? Jag är orolig över ekonomin också. Vet inte om jag har råd att vara sjukskriven. 

  • Svar på tråden Trött av sorg?
  • Anonym (M)

    Tack för svar!

    Ni har rätt, jag inser det nu. Jag är uppfostrad att bita ihop och inte tänka på mina egna behov så jag har ingen känsla för vad som är sunt och normalt.

    Jag sjukskrev mig idag. Jag vaknade nyss och är fortfarande trött. Igår var sonen gullig och lagade mat men jag var tvungen att lägga mig ner efter en stund. Jag orkade inte sitta upp så länge. 


    Jag har känt så här en gång tidigare när mitt syskon hade tagit sig igenom en tuff cancerbehandling. Jag hade funnits där för mitt syskon under tiden men när det var över var det som om jag rasade ihop. Jag kunde knappt ta mig ur sängen. 

    Jag ska lyssna på kroppens signaler så att det inte blir värre. Jag gillar verkligen mitt jobb och vill inte bli långtidssjukskriven.

  • Anonym (M)

    Tack för fler kloka och fina svar!

    Min anhörig hamnade på palliativ avdelning de sista dygnen och där blev vi erbjudna kontakt med kurator efteråt. Jag funderar på att kontakta den kuratorn eftersom traumat handlar mycket om hur min anhörig dog. 


    Jag vet inte varför jag ville anonymisera allt men det var min mamma som dog. Gud vad ont det gör att skriva. 


    Jag satt faktiskt på min balkong med en kopp te igår när det regnade. Den är byggd så att jag kunde sitta där och titta på regnet utan att bli blöt och det var på något sätt läkande. 


    Jag längtar till naturen men orkar inte riktigt ta mig till skogen så det var ändå något. Det är en liten skogsdunge med fåglar utanför balkongen. 

Svar på tråden Trött av sorg?