Allvarlig undervikt=sjukdom; allvarlig övervikt=brist på karaktär

Hetsätningsstörning (BED) är en officiell ätstörningsdiagnos. 

Det finns ganska tydliga diagnoskriterier som omfattar störningar också. T ex störd kroppsuppfattning, tvångsbeteenden kring mat och kropp samt viktfobi. 

Ja och det gör det? Ingår alltså. Du får inte en ätstörningsdiagnos för att du bantar hårt eller avstår pasta för att du tycker din mage ser pluffsig ut efteråt. Det är bara personerna själva och hobbyläkare som tycker det är ätstört. 

Till och med ospecificerad ätstörning kräver att du har någon störning från de övriga bulimi/anorexia men inte uppfyller alla för en bulimi/anorexiadiagnos. Du kan t ex ha en störd kroppsuppfattning med restriktivt ätande så du svälter ibland, hetsar ibland och träningskompenserar ibland men har bmi 23. Ingen anorexia, ingem bulimi, men klart ätstörd. 

Så tänker jag också. Sen kan man ha både problem med mat, kroppsuppfattning och lida utan att för den sakens skull ha en ätstörning. Man kan vara nedstämd utan att behöva vara deprimerad och man kan ha en jobbig relation med mat och sig själv utan att vara ätstörd på diagnosnivå. 

Allt hänger inte på en ätstörningsdiagnos. Du kan få hjälp även utan sådan, men det kräver att du faktiskt söker hjälp, ser att du har ett problem och jobbar på det. 

Är du inte fet på grund av ätstört beteende ska du inte ha ätstörninsvård. Du ska ha annan hjälp. 

För att spinna vidare. Det finns människor som är underviktiga och har svårt att äta utan att vara ätstörda också. Dessa får inte heller en ätstörningsdiagnos eller ätstörningsvård. Det kan, precis som med överviktiga, handla om andra psykiska eller fysiska problem med hunger/matlust, näringsupptag och förmågan att bereda en måltid och äta den.