Min man…. Och bonusbarnet

Alltså, ärligt talat tycker jag att det riktiga problemet här är att han kränker dig i er vardag genom att kalla dig fruktansvärda saker. Så fort jag kom till de orden i din text så höjde jag på ögonbrynen och tänkte att jag ALDRIG I LIVET skulle ha fortsatt vara ihop med honom efter de orden. Nåt har ju redan gått sönder i er relation, i mina ögon går det inte att laga helt och hållet igen.

Antingen kan du fortsätta med honom och ni kan fortsätta bråka och ha er, eller så kan du respektera dig själv och markera att så där behandlar man inte dig.

Jag ser inte sonen som ett problem, han är ett barn. Problemet är din man, som är vuxen.

Och nu har ni barn. Så du behöver ta ställning till hur du vill ha det, för det är så här det kommer att vara nu när ni har barn. Din man har redan visat att han inte respekterar dig. Kan du visa ömhet mot och ha sex med nån som kallat dig fitta och hora?

Fast om majoriteten av oss som läser din historia tycker att du lägger skulden på barnet, väcker det ingenting inom dig? Tänds det ingen lampa? Det KAN ju vara så att vi ser nåt som inte du ser?

Det enda som egentligen är av vikt i din berättelse är att din man ibland kallar dig hora och fitta. Du skulle egentligen inte ens behöva nämna hans son i hela inlägget. Det är inte sonen som får honom att kalla dig hora och fitta, utan det gör din man helt själv.

Ja, det här visat rätt tydligt att du inte har nån självinsikt eller insikt överhuvudtaget. Nej, det tänds ingen lampa hos dig. Då vet jag det.