Anställd för att ta hand om sina föräldrar?

Anställd för att ta hand om sina föräldrar?

Har inte hittat någon flik som berör frågor om arbete så det får bli "övrigt"

Kan man vara anställd för att ta hand om sina föräldrar?

Ex. Janne är cirka 50 år gammal och hans föräldrar är i 80-årsåldern.

Jannes föräldrar bor själva utan hjälp utifrån, men det blir allt svårare att klara av utan assistans.

Mamman har svårt att gå och kan inte ta sig utanför hemmet för egen hand och pappan sköter det mesta, men ska inte anstränga sig då han drabbades av en stor hjärtinfarkt för några år sedan.

Kan sonen bli anställd på deltid av kommunen för att hjälpa sina föräldrar med att städa, handla och andra ärenden/göromål?

Kanske är otydlig. De har ett allt större behov av hjälp, det som kallas hemtjänst. Låt oss säga två gånger om dagen.

Om kommunen beviljar denna hjälp kan den då utföras av en anhörig?

Ok, det kan alltås vara helt olika mellan olika kommuner?
I vissa kommunner är det blankt nej och i andra kan eventuellt möjligheten finnas?

Ja såklart. Med städ och inköp om inte personen väljer att ha hemtjänst. Kommunen har ingen skyldighet att betala ut pengar i såna fall. Tror du tänkte lite fel ;)

Sen kan vissa handläggare bete sig gränslöst och pusha för att man ska hjälpa till med ditt&datt men det är inte korrekt.

Jag ser en kommuns inblandning i din barnomsorg som fullkomligt egal. Om jag vill gå ut och dricka ett glas vin med min man, ska jag ringa kommunen då? Svar nej, jag hör med en närstående förstås.
Likaså tänker jag kring våra äldre. Om min mormor har en inköpslista på en 5-6 grejer som hon behöver och jag ändå ska inom Willys på vägen hem. Klart jag hjälper till. Jag kan skicka över min tonåriga son (hennes barnbarnsbarn alltså) att röja en sväng med dammsugaren också. Det händer. Likaså klipps gräs. Mm.

Vänd på det istället, vad är kommunen till för?

Inte för att leverera vanligt och vardagligt stöd till den som faller utanför ramarna. Sen kan man tycka vad man vill om dem (ramarna) men då finns möjlighet att engagera sig politiskt om man tycker att mer av våra gemensamma medel ska bekosta något som man inte står för idag.

Min mormor är för övrigt 90 + och bor i ett egnahemshus sedan morfar dog för några år sen. Hon är för frisk för särskilt boende eller äldreboende. För pigg och stark för hemtjänst. Bekostar själv städning 2ggr månad utöver det som vi anhöriga hjälper henne med. Och med "it takes a village" - vi är fler.
Det är ju inte bara jag. Det är hennes tre barn, 8 barnbarn, några barnbarnsbarn, ett antal grannar... Om vi alla ställer frågan lite då och då så blir det inte betungande. 

Full förståelse för att det finns äldre och andra i behov som inte har närstående eller anhöriga och då är det tuffare. Men samhället kan inte bekosta allt som den enskilde tycker att hen har rätt till. Skattepengar behöver prioriteras.

"Har behov" ja.
Socialsekreterare har hur som helst bedömt att det inte ska stödjas av samhället i min mormors fall.  

Finns problematik/behov som man skulle kunna tycka vore underlag för en insats men det bedömdes inte så. 

Sidospår men uppfattar (tyvärr) att om anhörig är med på möten så ser handläggare direkt att okej, här finns (andra) resurser och tar med det i beräkningen. 

Jag kan köpa konceptet med att äldre som kan klara mycket själva inte ska behöva in på boende utan ges stöd i hemmet. Men då ska inte trösklarna vara så höga till det.