snälla hjälp mig..

Jag läser och ser att du har behov av att uttrycka vad du tycker och känner.

Du får självfallet tycka och känna precis vad du vill.

Men inget av det du tycker, inga av dina känsloyttringar, förändrar i sak något av det jag har skrivit.
Rent faktabaserat har du inte skrivit något som spelar någon roll för det jag har skrivit och om man ser till fakta kan du inte påverka mig eller någon annan och det du har skrivit saknar betydelse i verkligheten.

Alla människor ljuger, du likväl som jag, alla människor undanhåller fakta för andra människor och låter inte andra människor få känna till precis alla fakta för att fatta sina beslut.
Detta är en självklarhet för hela mänskligheten.
Vilket jag tror och hoppas att också du känner till?
Om min fru skulle vilja ha mig eller inte, om hon kände till alla fakta, det kan du självfallet inte veta.
På precis samma sätt som ingen känner till vad alla fruar i hela världen skulle skulle vilja om de kände till alla fakta om sina män. Och samma gäller tvärtom för alla män och fruar.
Min fru, likväl som ingen annan fru, kan någonsin träffa en man som är 100% ärlig, eller hur? 
Med ditt resonemang så slösar alla människor på andra människors liv. Jag gör det, du gör det och alla gör det, enligt ditt sätt att resonera.
Men alla vi människor väljer medvetet att göra detta.

Kvinnor vet inte och känner inte generellt att något är fel. Detta där är bara en självskapad myt, som ett falskt skydd för att det ska kännas bättre.
De enda som i efterhand kan påstå att de kände att något var fel är i de fall som det blir känt.

I alla de fall (sannolikt de allra flesta fall) där otrohet förblir okänd så är det ingen som har känt eller misstänkt något.

Du får tycka vad du vill om mig, det bryr mig inte det minsta.
Fakta är att ingen, inte någon enda människa, är 100% sann mot de som älskar en.

Hoppas du åtminstone klarar förstå dessa grundläggande fakta.
Om du gillar det eller inte saknar helt betydelse.

Kommunikation.. tala om för henne att du behöver mer sex i ett förhållande för att må bra. Den partner som inte har sexlust har enligt mig lite ansvar för att tillfredsställa sin partner på ngt sätt lite så och då. Annars föreslå öppet förhållande, aldrig gå bakom ryggen. Man kan ha olika behov, men enligt mig måste man mötas ialla fall halvvägs. Att ha sex med den man älskar fast man inte har samma lust, gör inte ont och kan ge tillfredsställe genom att göra det bra för den .an älskar. Och många ggr, ångrar man inte ett ligg. Tvärtom 

Alla? Uppenbarligen fler än en i så fall. Gissar att de hade sina skäl...
Gissar att du är en kvinna med normal, dvs. låg, sexlust. Hade du bara skött dina kort bättre (=släppt till litet oftare) hade du inte behövt bli så bitter.

Ja, alla människor ljuger, det är en tydligt och helt naturlig mänsklig egenskap. Det hedrar dig att du har kommit till insikt om dessa fakta och att du kan erkänna dem, för om vi går tillbaka en tid så försökte du ibland förneka dessa fakta. 

Jag vet inte riktigt hur du tänker.
Men du har kanske rätt i att ALLA drar inte det du vill kalla livslögner.
Men har du någon aning om hur många som gör det? Hur vanligt eller ovanligt är det att det sker en gång i livet, eller flera gånger, att människor avstår från att berätta en viktig sak? 

Hur många finns det som lever ett helt långt liv och aldrig någonsin har ljugit om, eller ens undanhållit hela sanningen, om en enda viktig sak?
Om det finns någon så är de givetvis extremt få, vilket jag tror att också du håller med om?

Och att inte berätta riktigt hela sanningen, är det alltid och i alla sammanhang exakt samma sak som att ljuga?

Vad är en livslögn, rent faktabaserat? Och vad är inte en livslögn? Var går gränsen?
Sant är givetvis att människor vid en viss tid kan säga vad de anser vara en livslögn.
Men vid en annan tid, när situationen, omständigheter och allt har förändrats i livet, så anser sig många människor ha anledning och ha "rätt" att komma med en lögn, eller åtminstone undanhålla en del av sanningen. Allt förändras, eller hur?

Jag förstår att du inte gillar det, att människor ljuger, att en person som står dig nära kan ljuga om en viktig sak, jag förstår att detta är svårt för dig hantera rent känslomässigt.
För detta har du min fulla förståelse.
Men tyvärr måste vi alla ändå förhålla oss till fakta och till verkligheten.

Har det någonsin slagit dig att de kanske försökte fly från dig?
En av de vanligaste bakomliggande orsakerna till otrohet brukar anges vara att den otrogne egentligen vill avsluta relationen.

Du visste att de redan var i en relation, du var medveten om att du aktivt deltog i otrohet, du visste att de medverkade till att skada en annan människa.
Men det är dom du var med som är svinen, i dina ögon...

Men som vitt jag förstår så vill han inte göra slut. Och hon och barnen vill inte att han ska göra slut. Alla vill behålla familjen.

Jag uppfattar att han mera lever efter sina känslor, och tar hänsyn till alls känslor, genom att inte göra slut.

Varför tycker du att han ska orsaka smärta och besvär, tvärtemot allas vilja?

Ja, jag förstår och är enig med dig att det är så för dig.

Men jag hoppas också att vi är överens om att dessa gränsdragningar skiljer högst väsentligt mellan olika människor,
och framförallt att gränsdragningar och uppfattningar kan förändras över tid, beroende på yttre omständigheter, ändrade förhållanden och beroende på mycket annat.
Om jag minns rätt har du själv upplevt att livet förändras dramatiskt i olika situationer och jag är säker på att gränser och uppfattningar förändras hos de allra flesta individer under sådana omständigheter och i samband med livsavgörande förändringar.

Du sade själv att vi alla låter våra partners leva i en lögn, så också du, eftersom vi är överens om att alla människor ljuger någon gång.

Jag vet inte om just du är det exceptionella undantaget eller om du är en någorlunda vanligt och normal människa, som i så fall någon gång under livets gång väljer att undanhålla hela sanningen, kanske också om någon relativt viktig sak?
Jag erkänner i vart fall att jag tillhör den absoluta majoriteten som vid något tillfälle har valt att inte berättat hela sanningen, vilket alltså är vanligt och ett fullt normalt och grundläggande mänskligt beteende.

Sedan att du känslomässigt inte gillar otrohet, och inte gillar det som är livslögner i dina ögon, det är ju ändå en helt annan sak än det jag har skrivit om.
Men jag har absolut inte sagt emot dig om något i detta.

Jag håller med dig.

Men trots att du och jag tycker detta så gäller ändå sanningen att:
"En av de vanligaste bakomliggande orsakerna till otrohet brukar anges vara att den otrogne egentligen vill avsluta relationen."

Ja; "OM"