Inlägg från: Anonym (Anonym) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Anonym)

    Ångest varje dag

    Jag har bara några månader kvar till examen till förskollärare. Jag mår så fruktansvärt dåligt. Ångest varje dag, sömnsvårigheter, gråter och känner mig apatisk till livet. Går omkring som i en dimma varje dag. Varför? Jo för jag känner att jag inte alls vill arbeta som förskollärare. Jag får panik utav tanken. Det som har känts så rätt. Utbildningen i sig har varit givande för det mesta och jag älskar barn. Nu har jag 3 barn själv, 2 har jag fått under utbildningen. Hur ska jag orka? Yrket känns inte alls bra just nu. Försöker hitta andra vägar, andra sätt att tänka för att motivera mig att ta examen. 


    Jag vet inte vad jag vill riktigt, kanske höra om erfarenheter av er som är förskollärare och samtidigt har egna barn, eller erfarenhet av er som också ångrat sig såhär? 
  • Svar på tråden Ångest varje dag
  • Anonym (Anonym)

    Ingen?

  • Anonym (Anonym)
    Anonym (Kanske) skrev 2025-09-17 18:30:49 följande:

    Prova öppna förskolan eller kanske  på lekterapi på sjukhus eller kyrkans förskola.Kansje lugnare  än den vanliga förskolan .


    Tyvärr jättesvårt att få jobb på öppna förskolan. 
  • Anonym (Anonym)
    glassgumman78 skrev 2025-09-17 20:58:10 följande:

    Vad är det som lockade till yrket och vad är det som har förändrats?

    Att ha småbarn är påfrestande och att påbörja något nytt (oavsett vad) kan ju kännas överväldigande...
    Jag valde därför medvetet att vänta med att byta bana tills barnen var lite äldre...
    Vad har du jobbat med tidigare?


    Det som lockade var att jag älskar barn, alltid gjort. Jag var bestämd på att jag aldrig kommer trivas på ett stillasittande arbete. Innan jag började studera arbeta jag på resturang/café, alltså direkt efter studenten. Fick 1 barn under tiden. Efter några år blev jag så less på dels otacksamma vuxna kunder och att arbetat kändes meningslöst och oviktigt. Kände att jag ville göra något som betyder något och stället jag arbetade på stängde ner så då sökte jag in till universitetet och kom in. 

    Trivdes jättebra de första 2,5 åren. Blev gravid där omkring så tog ett uppehåll efter 3 år och var föräldraledig i 2 år. 

    Så nu kör jag sista terminen. Och att ha 2 barn är det bästa i mitt liv, men också påfrestande och krävande av mig ju. Jag älskar fortfarande barn, men känner inte samma sak kring barn på det sättet jag gjorde innan.
Svar på tråden Ångest varje dag