Vad tycker ni om Jenny Strömstedts försök att få svar från Ebba?

Denna ledare bör alla läsa: 

Citat: 

"samtidigt som KD fortsätter att göra uttalanden som får israeliska ministrar att ringa och tacka Ebba Busch personligen, fortsätter palestinska barn att tyna bort. Så vad är det partiet ser framför sig ska hända framöver? Hur ska det här sluta i något annat än en fullständig katastrof om inte omvärlden förmår Israel att sluta? Och hur ska KD kunna försvara att de hejade på?"

www.dn.se/ledare/amanda-sokolnicki-alice-teodorescu-mawes-ord-om-gaza-ger-mig-kalla-karar/

Ni som ger Ebba en klapp på axeln borde fundera på en sak.
-Om det var du som ställde en fråga till henne och hon vägrade svara. Hur skulle du då uppfatta henne?

Min observation har absolut ingenting med partipolitik att göra, Ebba är långt ifrån ensam om detta. Jag tänkte att detta nog spär på det groende politikerföraktet.

Sen frågade jag vad ni tycker om att hon inte gav något svar? Jag frågade inte efter vilken politisk åskådning ni har eller vad ni tycker om andra partier.  
Denna enögdhet och oförmåga att skilja sak från person gör mig säker på en sak och det är att vi här i Sverige har importerat USA:s polariserade syn på samhället och politiken.

Nog längtar jag tillbaka till tiden, när de politiska partiernas företrädare kunde föra fram sin politik utan att bli demoniserade. Vi har fått politikerflykt just på grund av detta. Kunniga och engagerade politiker i alla partier känner att de inte vill/kan fortsätta utsätta sig och sin familj längre. 

Polariseringen för inte med sig någonting gott i det Svenska politiska samtalet.

Det är vår rätt som medborgare att protestera och uttrycka vår mening. Men Politiker är inte lovliga byten. 

Väljare och journalister har rätt att ställa och få svar på sina frågor från politikerna. 

Det är inte hat och hot som ska styra vårt land.

Tycker inte det blev en bra intervju från något håll. Men tycker att Ebba ändå gav ett svar. Hon svarade att hon haft en öppen dialog med meningsmotståndare tidigare men nu går det inte längre pga hot. Kontexten var ju att politiker blir påhoppade och hotade och förföljda för sina åsikter och Jennys fråga var hur hon ska starta dialog med dem som hotar och förföljer. I princip. Jag håller inte med kd om allt men tycker att journalister som Jenny gör frågan alldeles för enkelt och barnslig. 

Hon svarar på frågan, gång på gång, hon svarar bara inte det reportern vill att hon ska svara.

Reportern: "bla bla bla hur kan man inleda den dialogen?" och då menar hon med de antidemokratiska krafter som just trakasserat och fysiskt angripit flera olika politiker.

Ebba, hon till och med börjar med: "jag har den dialogen varje vecka". Vilket gör att alla då förstår att Ebba, inte behöver "inleda" dialogen eftersom den redan  finns.

Sedan övergår Ebba till det problematiska med reporterns fråga och med situationen - att reportern med sin fråga slätar över det faktum att dessa krafter utgör ett verkligt säkerhetshot mot politiker och andra som inte håller med dem.

Men det svaret duger inte för reportern som upprepar att hon vill ha svar på "hur man kan inleda en dialog?"

Och där dog all kommunikation eftersom reportern har en förutbestämd fråga och vill ha ett visst svar på den frågan.

Reportern vill framställa en bild av att vi är väl alla vänner ändå och så farliga är de väl inte och visst ska väl du kunna prata med dem samtidigt som Ebba talar om dödshot som politiker som inte tycker som dessa "aktivister".

Två olika världsbilder. Den ena baserad på idealism, den andra på verkligheten.

Jag tycker genuint att det är jättebra att Ebba inte köper reporterns försök att släta över situationen och sprida en viss bild av vad som sker och det finns garanterat en massa andra högerväljare som tycker detsamma.

Om det nu skulle vara så att Ebba inte kunde svara på frågan där för att hon upplever sig hotad, skulle detta ha varit ett perfekt tillfälle att berätta detta för reportern och svenska folket ?

Jag tyckte hon lät som alla andra politiker som väljer vilka frågor de vill svara på.
Hon är verkligen inte ensam om detta. Om man av någon anledning inte kan svara på en fråga så säger man detta, istället för att svara på en fråga som inte ställts.  Detta är för mig en självklarhet. Det handlar om respekt helt enkelt.

När politiker börjar behandla reportrar och för den del även andra politiker på detta sätt, då gror politikerföraktet hos Svenska folket och väljarna.

Ni som på en gång gör detta till politisk retorik borde kanske tänka er för. Vill vi verkligen ha politiker som inte svarar på relevanta frågor?  Vilket politiskt klimat vill vi ha?  Hur ska vi som väljare kunna känna förtroende för politiker som inte behandlar varandra med respekt i debatten. 

Jag må vara stenålders men jag vill veta vad de representanter jag röstar på står i aktuella frågor.  De politiker som inte klarar av detta borde söka sig någon annanstans.

Vilken del av Ebbas svar "jag har den dialogen varje vecka" är det du inte tycker är svar nog på reporterns fråga om hur man INITIERAR en sådan dialog?

Vad är det du saknar i svaret?

Fast nu svarade hon ju faktiskt på frågan. Att Jenny ställde samma fråga om och om igen tyder ju på att hon vill pressa fram ett annat svar eller reaktion. Men ärligt talat tycker jag inte man kan kräva av någon, inte ens en politiker, att de ska "inleda en dialog" med personer som dödshotar en och förföljer ens familj. Då har gränsen för möjlig debatt för länge sedan passerats. Däremot ska en politiker kunna debattera med personer med olika åsikter, vilket hon svarade att hon har och har haft, dvs med dem som är villiga att debattera har hon redan öppna samtal och behöver inte inleda någon dialog eftersom den redan finns. 

Att ha en dialog varje vecka är en sak. Hur man initierar den är en annan sak.

Är det ordet initiera som folk inte förstår?

Som att fråga hur börjar man jogga. Då är det ganska korkat att svara att man joggar varje vecka. 

Instämmer.