Vet inte exakt, men ja av att dömma så har han mer än tillräckligt för att klara sig. Han verkar strössla pengar runt sig utan någon större eftertanke. Och han säger att han kan luta sig tillbaka om typ 8 år och inte jobba så mycket mer. Han är verkligen fantastisk, men jag vill inte sätta min fot i lägenheten i stan. Han är ju extremt lösningsfokuserad med allt och väldigt vettig, men vet inte hur ska reagera på just detta. Han i sig är iaf absolut inte ofräsch!!
Hej hallå fredag!
Nu har jag ångest igen. Jag har kollat upp en del saker. Lägenheten i det tjusiga området är en hyresrätt. Killen börjar mer och mer framstå som mannen i mitt liv. Vad fan gör jag ?! Jag vägrar sova där och vågar inte säga det till honom. Men han kommer ju märka att jag undviker den. Jag kan ju inte alltid resa 5 timmar till huset som var tipptopp. Tänk om den ändå är mögelskadat. Jag blir ju genuint orolig för hans hälsa också. Vill inte att han blir sjuk. Jag tror att jag måste besöka lägenheten igen och då säga till honom att den luktar. Göra en liten inspektion och se om jag hittar något avvikande. VARFÖR är han helt jäkla perfekt men bor i en lägenhet som är min värsta mardröm?! Kan jag ta dit någon mögelexpert??
Ja jag får försöka hålla det så sakligt och enkelt. Jag ÄR känslig, men jag tror verkligen andra skulle fatta vad jag menar för den luktar inte sunt. Men okej så åka dit i veckan när han är i den staden och besöka lägenheten och då berätta att det är en lukt som jag har svårt för ?? Eller ska jag ta det innan, när han är hos mig imorgon?
Okej nu tror jag att jag har fått nog. Fan också, han som är så himla fin på så många sätt. Men jag tror vi är för olika. Tyvärr. Är jätteledsen nu. Och saker från lägenheten luktar verkligen inte gott. Tyvärr. När de vädrats lite är det bättre, tror fortfarande inte på mögel för det är inte den lukten. Mer bara så jobbigt att han inte verkar reagera på det? Som sagt- att vi är så olika när det kommer till detta suger. Jag vill ju knappt vara nära när han har kläder därifrån.
Sen blev det mycket värre när han i förbifarten nämnde att han inte tycker det är en big deal att lämna tvätt i maskinen i 1,5 dygn. Jag är känslig men snälla det ÄR väl äckligt? Eller tycker ni att jag överreagerar? Han ska dessutom resa iväg så han kommer inte hinna tvätta om tvätten eller städa maskinen denna gång. Så den kommer stå så i någon vecka till (alltså utan tvätten, men ostädad). Men det är inte heller en stor grej enligt honom.
Hatar det här, han är otrolig men det här förstör verkligen. Att hygien är en dealbreaker i dejting är väl iof inget nytt? Jag vill bara inte att det är min känslighet som sabbar detta, utan att detta snarare är en preferensfråga. Vill ju inte vara orimlig :(.
Alltså jag känner mig så ledsen nu. Saknar honom och inser samtidigt hur tufft detta kommer bli oavsett vad jag gör. Han ÄR fantastisk. Jag beundrar honom på så många sätt men det är verkligen en deal breaker. Det är inte bara tvätten som lämnas, han är ju liksom en slarver. Och jag är extrem åt andra hållet, det vet jag om. Det känns bara som att vi är för olika och jag blir livrädd.
Jag kan absolut anpassa mig och jobba på att slappna av mer, men nog inte så mycket som ett liv med honom antagligen kräver. När jag sa att jag tyckte det med tvätten var jobbigt så tyckte han att jag skulle ?jobba på mina fobier?. Ja jag har fobier för just mögel och illa lukt. Vilket jag jobbar på hos psykolog och gjort i 1,5 år. Jag hade tyckt det var jobbigt om han lämnat tvätten i 5 timmar, men där någonstans hade jag kunnat bita ihop. Inte i 1,5 dygn utan att ens se till att tvätta om den. Det tycker jag inte handlar om en fobi utan om bristande hygien.
Tror också han blev ställd för han sa flera gånger att det inte är en stor grej, att han kommer kasta tvätten om den är för äcklig osv. Usch blev bara så ångestladdat detta. För nu känns det som att lägenheten ÄR äcklig och inte bara att det är i mitt huvud. Sen förstoras alla andra anledningar till att jag inte tror det kommer bli vi upp i och med detta. Samtidigt som jag som sagt saknar honom, blä vad jobbigt det här är. Usch vill bara gråta.
Men kliniskt rent hade inte varit det bästa för mig. Det bästa för mig hade varit en avslappnad kille kring smuts men som ändå höll det rent och fint utan påtryckningar från mig. Jag vill ju blir mer chill. Men SÅ chill att jag inte blir förskräckt över tvätt som lämnas i 32 h, nej det kommer jag aldrig bli. Och nej man kan inte få allt, men hans pengar är verkligen inte till någon tröst i detta. Jag vill ha en stabil kille men sen skiter jag ärligt talat i resten.
Oj så tråkig stämning det blev här ikväll. Tur att jag inte är känslig kring taskiga kommentar iaf. Jag är ju här för att få någon form av input från totalt objektiva personer. Men ja det har ju sina sidor det också. Göra något åt saken? Berätta- hur ska jag göra något åt saken? Absolut jag har mina fobier, men det här är ju lite extremt. I just kärleksrelationer brukar faktiskt inte mina fobier vara ett problem. Att vara kär dövar dom, men detta är för mycket för att det ska fungera. Eller menar ni att lämna tvätt i maskinen i 1,5 dygn är rimligt? Och självklart dumpar jag (har inte ens gjort ännu) inte honom pga det som enskild händelse. Jag är ingen galning, lovar. Känslosam och petig med lukter, i övrigt rätt resonlig haha.
Kinkig, alltså nu har vi ju diskuterat det jag har svårt för. Inte allt jag INTE har ett problem med när det kommer till killar och dejting. Jag ger mycket i en relation och har stort tålamod med saker som vänner till mig inte hade accepterat. Det denna tråd har handlat om är ju ett specifikt ämne där jag absolut är petig, vilket jag är medveten om. Jag hoppas folk är tillräckligt intelligenta för att inte automatiskt dra slutsater om att jag är lika petig på alla områden, varken i livet eller i dejting. Men det kanske är för mycket att begära härifrån.
Så slutsumman av det hela är att ni (inte alla, men de senaste mest högljudda) tycker att det är noll problem med en lägenhet som luktar djur/rök/gubbe och där alla saker därifrån luktar detsamma, samt mina saker om jag varit där. Det är bara att gilla läget? Och saker som tvätt som ligger längre än vad exakt alla sidor på nätet rekommenderar är inte heller ett problem? Tvätten fattar jag att han kan lära om. Men lägenheten hade även en mindre känslig person reagerat på. Jag vill bara ha en referensram om hur gemen man hade hanterat en sådan situation.
Har det hänt alla att man glömt tvätt några dagar? Okej ja det kanske är så. Jag kanske är hård, men jag tycker det är väldigt ofräscht. Och ja det har jag sagt till honom. Att jag tycker lägenheten luktar illa har jag inte sagt. Jag har sagt att jag är känslig för lukter och att gammal stil inte är för mig. Mer rak än så har jag inte varit för det här är ju en människa jag värderar högt och bortom detta tycker är inget annat än fantastik. Jag vill absolut inte vara elak. Jag respekterar ju honom.
Har iaf på vuxna dagar aldrig satt min fot i Vimmerby hahah. Men det är ju skönt att jag lyckats hålla mig anonym här så fortsätt gärna tro det.
?Undrar fortfarande hur du kunnat spendera 1,5 år hos psykolog och inte kommit längre?. Vad tycker du att jag ska svara på detta? ?Jag ber verkligen om ursäkt för att mina fobier är djupare än att de är borta efter 1,5 år???. 1- du vet inte vart jag startade och vilka framsteg jag gjort. 2- du vet inte vilka diagnoser som ligger bakom. 3- man kan vara snäll utan att stryka någon medhårs. Du behöver inte tycka jag är rimlig, du behöver inte hålla med om ett ord jag skriver. Men av alla saker att kritisera en människa för så är hur långt denne kommit i sin terapi skrämmande lågt.
Jag ska prata med killen. Hur vet jag inte. Funderar på att åka till lägenheten i veckan, men jag kommer inte sova där och det vet jag kommer göra honom besviken.
Jag menar att om tvätt legat i en tvättmaskin i 32 h så lär även maskinen vara rätt sunkig. Jag hade absolut torkat av gummilisten och sen satt på maskinen på en tom 90-tvätt med ättika för att ?städa den? efter en sådan händelse. Tvätten hade jag lagt i ättika-bad under tiden och sen kört på högsta temperatur möjligt. Om den inte hade börjat lukta mögel för då hade jag kastat den.
Carinatas och Palles inlägg ser jag ingen vits med att svara på längre då jag inte gillar er ton. Jag jobbar med mig själv dagligen och kommer inte låta främlingar på nätet trycka ner mig. Jag vill veta vad en person utan fobier tänker om situationerna jag är i. Vad hade hen gjort osv. Jag behöver inte veta vad ni tycker om mig, det är helt irrelevant. Hade jag bara utgått från vad mina rädslor säger och att allt jag tycker och tänker är det enda rätta, då hade jag ju inte ens frågat om input. Så ner från era höga hästar.
Hej igen.
Okej nu har jag varit i lägenheten en hel helg. Känner mig väldigt duktig om jag för säga det själv. Men nej den luktar verkligen inte gott. Kläder jag hade där i helgen som legat intill ett gammalt skrivbord luktar mycket mer än kläder som legat på soffan. Kan detta tolkas som att det (bland annat) är skrivbordet som är källan till lukten? Jag tror inte det är lägenheten i sig för trapphus osv är ok. Han har ju mååånga möbler från sin mormor. Badrummet luktade inte heller illa. Hittade noll mögelfläcker. Jag tror iaf det är de gamla möblerna. Alla i massivt trä. Tips på hur man får dessa luktfria?!
Jag är fast besluten att lösa detta. Han är en otrolig människa och jag får mer och mer känslor för honom.
Mer lösningsfokuserad? Jag försöker mitt bästa här. Och skrivbordet. Jag hade en läderväska på det och trots att jag torkat av väskan med en trasa med ättika säkert fem gånger så luktar den ändå svagt av den gamla lukten. Nu är den utkörd till min uteplats. Jag tror inte det kommer räcka med att torka av skrivbordet med ättika. Eller såhär, jag vet att det inte kommer att räcka. Men ja ozon kanske är en bra idé.
Ja Malin du har helt rätt. Självklart måste jag säga något sådant. Jag krånglar till saker till max, jag vet det. Jag står bara mellan en kille jag har starka känslor för och en fobi för äcklig lukt som funnits med mig nu i flera år. Hittas har iaf längtan och potentiell kärlek fått vinna och det gör mig faktiskt stolt. Men än är detta inte över. Men ja jag får nog bara säga det rakt ut. Även om tanken på att släpa dit en ozonmaskin utan att säga något lockar.. Han sa i helgen att han är kär i mig. Så ja jag hoppas han och jag tar oss genom detta.