Varför lagar ni inte mat från grunden?

Från att ha varit noll intresserad av att laga mat - bodde som unkis nästan granne med en pizzeria .....häpp
Ett antal år senare var jag varannan-veckas pappa och fick börja ta tag i matlagningen för dotterns skull. Det var viktigt för mig att hon fick hemlagad mat.
Märkte att jag tyckte om att laga mat och prova nya smaker.
Ytterligare ett gäng år senare - ensamstående med son som nu är 20 och äter som en häst.
Han är inte rädd för smaker och hetta i maten så det har öppnat ytterligare nya dörrar. Märker att han gillar att göra sina egna matlådor till jobbet - kul!
Har dessutom en särbo som påstår sig inte gilla att laga mat, i alla fall inte till sig själv. Dock är hon otroligt smaksäker och kan med framgång ändra i recept och kryddning.
Under hela min dotters uppväxt pendlade jag i bil en timme enkel resa till jobb, hon var typ alltid sist kvar på dagis.
Trots att det kunde bli lite sent tyckte jag det var helt klart värt tiden för att kunna laga egen mat som barnen tyckte om och åt sig mätta på.
Köper utan problem en "färdig" potatisgratäng men pimpar alltid med extra grädde, vitlök och rivost. Halvfabrikat med personlig twist.

Men vet du vad .... dina barn uppskattar vad du gör. kanske inte idag eller i morgon men så småning om.
Jag ska bli morfar och jag kommer att varva burkmat med hemlagat. Situationen styr valet. 

Det finns så många rätter man kan svänga ihop på rätt kort tid - men så många påstår sig inte ha just tid. 
Det ska springas och paddlas, gymas. klättra i berg och spelas padel ....
Man verkar vilja bry sig om sin hälsa. Varför då inte laga riktig mat? Låta det ta lite tid. Sätta exempel för sina barn.
Tid är något man tar sig. 

Den lilla tid som finns är nog betydligt längre än man tror.
Jag har varit ensam med barn i två olika omgångar. En timme hem om jag var på jobbet och längre om jag reste.
Dock har jag alltid prioriterat tiden med mina bar var annan vecka. 
Laga mat när de gör läxor, ätit tillsammans. Även när jag bodde ihop med deras mammor prioriterade vi familjen och sedan kunde hon åka på Friskis medan jag valde att vara hemma och titta på Bolibompa och natta.
Två gånger i veckan pendlade jag tio mil varje vinter för att lira hockey-bockey med kollegor. Om det funkade med barn.
Återigen - man väljer sin tid.
Alla har inte barn - det fattar jag också. Men alla kan prioritera sin tid och göra aktiva val.

Ärligt talat skiter jag i vad som anses som halvfabrikat eller inte. Är det gott och har en personlig twist - it will rock my boat.
Igår blev det "hemma-pimpad" Peka pot-gratäng med kycklingfilet och färdig Aioli.
Kändes lagom efter en heldag på Flygvapenmuseet i Linköping.
Idag blev det långkok med köttfärssås på ett par timmar med pasta.
Man anpassar och väger mat och tid.
Har inga moraliska problem med s.k halvfabrikat.
Varierad mat som alla tycker om är viktigare.

PS - blev Mc Drive på väg från museet - och det funkade också DS