Vi är villrådiga. (Anpassad grundskola)

Har eleven någon annan funktionsnedsättning eller diagnos än just ADHD?
Jag antar att ni kartlagt i vilka situationer som det uttåtagerandet händer och även i vilka som det inte händer...kan ni se något mönster?

Exempelvis Klockslag/tidpunkt
Hunger/lågt blodsocker
Efter period av koncentration eller vid utmanande aktiviteter.
Särskilda aktiviteter/lektioner
Otydliga instruktioner eller i samband med övergångar.

Vad säger vårdnadshavarna?
Vad ser de hemma?

Antar hen också har if. 

Tydliga scheman. 
Korta arbetspass som är lustfyllda
Hur ser kommunikationen ut? Kan hen prata eller behöver ni jobba upp en alternativ komminikationsform?

är familjeliv verkligen rätt ställe för denna diskussion? Speciellt om du svarar på folks frågor om individen..

Eleven är svårutredd iom ADHDn och den intellektuella funktionsnedsättningen (eleven läser ämnesområden) så det vi vet är de två diagnoserna. 
Kartläggning har skett under de drygt tre åren eleven har gått hos oss, nu går eleven i högstadiet. 
Det finns inget mönster som vi kan upptäcka i alla fall. 

Vi har haft olika instruktioner, bildstöd, olika symboler som tex en kotte för skogen, en gaffel för lunch etc men inget fungerar bättre eller sämre än något annat. 
Alla sätt har introducerats långsamt och använts lång tid för att se om eleven tar det till sig, men eleven är totalt obrydd oavsett. 

Den ena vårdnadshavaren anser att det inte är ett problem och säger att hemma finns inte problemen. 

Den andra är mest trött och slutkörd och lika konfunderad som vi kring hur vi ska komma vidare.
De lever inte ihop längre och har delad vårdnad. Vi kan inte se någon skillnad i elevens beteende före och efter skilsmässan. 

Du tänker att någon kan lista ut vem eleven är? 

Du tänker inte att jag har ändrat några uppgifter som inte stör frågeställningen för att försvåra för en eventuellt nyfiken person som känner sig manad att göra sig omaket att försöka leta rätt på vem det är? 

Varför nu någon skulle vilja det. 

Även med några få detaljer ändrade är det väldigt mycket att identifiera barnet med för närstående/kollegor. Självklart handlar det inte om att leta rätt på barnet utan det olämpliga i att diskutera en enskild elev på ett mycket tveksamt forum.

Detta är ju en jättesvår situation, eftersom alla åtgärder som skolan kan vidta, redan verkar ha vidtagits. Eget rum för eleven samt alltid två personal ifall något skulle hända. Men om denna personal dagligen åker på stryk, inte "bara" ibland, blir det av förklarliga skäl svårt att behålla personalen. Trots tät rotation, bra rutiner och annat stöd. Varpå eleven säkert blir ännu mer stressad, av ständiga personalbyten, även om det kanske inte märks förrän det smäller. Och även om det är svårt att se andra mönster.

Vilken utvecklingsnivå är eleven på? Går det att prata / resonera med eleven? (I betydelsen: Hur känner du dig, hur mår du, vill du gå ut, varför gjorde du så, etc etc).

Förstår eleven själv att eleven gör fel? Ångrar eleven sig efteråt? Eller bryr sig inte eleven öht? Eller har inte den intellektuella förmågan att förstå?

Jag funderar också hur mycket hemsituationen påverkar.

Den ena föräldern verkar inte riktigt bry sig / fatta allvaret, och den andra är trött och slutkörd?

Gissningsvis fanns det problem redan innan skilsmässan / som ledde till skilsmässan. Därför märker ni kanske ingen skillnad nu mot förr.

Ja, eleven läser ämnesområden. 

Ingen verbal kommunikation att tala om. Totalt obrydd av teckenspråk, foton, bildstöd av olika form och slag, kommunikationstavla, i-pad mm mm. Tror vi tröskat oss igenom allt, eleven är inte intresserad. 

Arbetspassen, i den mån de ens är genomförbara, är korta och baseras på det vh sagt är intresseområden för eleven och sådant som vi under åren tyckt oss märka att eleven visat minsta ins av intresse för men inget intresserar. 

Det enda som oftast, men inte alltid, går att genomföra utan att eleven försöker skada andra är snabba promenader utefter en speciell runda. 

Vid alla andra aktiviteter blir personalens jobb att se till så att ingen person kommer till skada, vare sig eleven, andra elever eller personalen. 

Vi har även testat att endast ha promenad som aktivitet och att eleven därefter får pyssla i sitt rum med sina saker där men inte heller det gör att eleven slutar med sina 'attacker' som, som jag skrev, sker helt utan förvarning. 
Eleven kan tex under måltid sitta och äta för att efter en tugga hugga gaffeln i närmsta arm eller ben. 

Vi har testat att ha personalen nära, att ha dem på avstånd (men inom synhåll) ha dem utanför elevens rum, vi har tittat på om det är någon särskild personal som eleven ogillar mer och då försökt klura ut varför. 

Men varken hårfärg, doft, klädesplagg, röster osv verkar vara något eleven bryr sig om. 

Jag är tämligen säker på att ingen kan identifiera vilken elev det handlar om, särskilt med tanke på att jag är den enda på mitt jobb som är medlem här, (ja, jag VET att det är så) men tack för omtanken.