Anonym (?) skrev 2025-09-24 10:55:15 följande:
När jag växte upp hade vi regelbundet folk på besök och middag, kunde vara släkt, grannar, kollegor och vänner till min föräldrar. Vi barn fick vara med.
Är väldigt glad över det för det har hjälp mig mig mycket. Jag har lärt mig att träffa nya männsikor, umgås, ha lättsamma samtal, uppföra mig vid ett middagsbord. Det har också avdramatiserat detta med att bjuda hem folk och fixa mat. Så svårt och läskigt är det inte.
Så tänker jag också! Min man är inte en man av detaljer. Men till och han reagerade när han var hembjuden till en sk herrmiddag och typ alla hade olika tallrikar. inte som i olika lite chickt meningen i stil återbruk utan halvfult hopplock. Det fick honom att reflektera att där nog inte var så mycket gäster i det huset. Han hade en fantastik kväll hos sin vän så självklart ingenting som påverkade upplevelsen, det var mest en reflektion.
Jag älskar att dyka fint. Även en lördagskväll med bara familjen kan jag ta in blommor och tända ljus, alltid matchade tallrikar etc. Men har vi gäster kan även barnen se skillnad och undra vem som kommer. Särskilt äldsta tycker det är kul då det även bjuds på lite extra god mat och efterrätt.
Mina föräldrar har alltid haft umgänge och mormor likaså. Har alltid gillat det. Gillar också känslan av att bli hembjuden till andra. När de gjort sitt hem lite extra inbjudande för sina gäster, bjuder på gott att äta och dricka och vi har en härlig kväll med våra vänner. Och jag tycker om att göra det samma för dem.
