Växa upp i ett hem där föräldrarna inte har gäster

Anonym (Mimmi) skrev 2025-09-23 13:10:13 följande:

Vi har i princip aldrig gäster hos oss. Vet inte riktigt varför det blivit så, men vi gillar helt enkelt att vara för oss själva.

Nu för tiden har vi utflugna barn med respektive hemma någon gång kanske varannan månad, men det är ungefär så ofta vi känner att vi behöver umgås med andra.

Det umgängesmönstret, eller rättare sagt brist på dito, känner jag inte till. För oss är kalasen verkliga höjdpunkter. Vi, partnern och jag, planerar i god tid, förrätten ska harmoniera med huvudrätten och efterrätten. För det mesta blir det trerätters, men ibland kan det bli ost, 3 sorter på franskt manér, innan efterrätten serveras. Vinerna ska naturligtvis matcha. Middagarna inleds alltid med bubbel och tilltugg. Bjudningar ungefär en gång per månad och vi blir själva bortbjudna i samma takt. Numera, och i takt med stigande ålder har vi blivit rutinerade, men det är också roligt att upptäcka nya recept. På västkusten har vi all den goda fisken och skaldjuren, tänk torskrygg, räkor och havskräftor, och vi har även tillgång till inlandets delikatesser, en favoriträtt är stekt abborre med kantarellsås! Vi har vänner som jagar och då kan det bli goda rådjurs- eller älggrytor. För oss betyder våra middagar mycket, planerandet är lika stimulerande som själva middagarna. Vi kollar vinutsläpp eftersom vi har ett intresse av viner; med tiden har vi blivit rätt duktiga. Lite etikett kring bjudningarna är att vara punktlig, men inte "överpunktlig", vi ser gärna att gästerna har inneskor och inte hasar runt i strumplästen och givetvis att de är sociala och glada. De svåra samtalen får tas i annat sammanhang. Lunchbjudningar förekommer också, visst är det gott med stekt strömming och potatismos med lingon till! En god öl passar, gärna enligt ljus sort.

Goneril

Tue 23 Sep 19:42

#18

fornminne skrev 2025-09-23 19:01:02 följande:

Tack för den långa och detaljerade utläggningen, men vad har detta med trådstarten att göra? Den handlar om att bjuda eller inte bjuda hem folk, inte vad man bjuder på.

Trodde jag framgick, själva mönstret, det vill säga frekvensen avseende bjudningar. Finns barn med I bilden lär de sig de sociala koderna.

Goneril

Tue 23 Sep 20:11

#20

Anonym (O) skrev 2025-09-23 17:12:22 följande:

Blir det inte svårt att umgås när du inte kan svara på frågor på ett vettigt sätt?

Blir det inte tungt vid middagsbordet när gästerna ska besvara burdust framställda frågor? Om du läser mitt inlägg framgår bjudningsfrekvensen. Dessutom har jag poängterat att våra kalas är viktiga, var det något mer? När gästerna har barn, inte alltför små, hänger de med förstås. Alla vi känner ordnar kalas och barnen hänger med från ung ålder. Barn som inte lär sig de sociala koderna har en uppförsbacke, men i vuxen ålder har de förhoppningsvis kommit i kapp.

Goneril

Wed 24 Sep 09:39

#22

Anonym (Mimmi) skrev 2025-09-23 13:10:13 följande:

Vi har i princip aldrig gäster hos oss. Vet inte riktigt varför det blivit så, men vi gillar helt enkelt att vara för oss själva.

Nu för tiden har vi utflugna barn med respektive hemma någon gång kanske varannan månad, men det är ungefär så ofta vi känner att vi behöver umgås med andra.

Hur och i vilka former umgås ni då med era vänner om ni aldrig ses över en middag? På restaurang?

Goneril

Wed 24 Sep 11:44

#26

Anonym (?) skrev 2025-09-24 10:55:15 följande:

När jag växte upp hade vi regelbundet folk på besök och middag, kunde vara släkt, grannar, kollegor och vänner till min föräldrar. Vi barn fick vara med.

Är väldigt glad över det för det har hjälp mig mig mycket. Jag har lärt mig att träffa nya männsikor, umgås, ha lättsamma samtal, uppföra mig vid ett middagsbord. Det har också avdramatiserat detta med att bjuda hem folk och fixa mat. Så svårt och läskigt är det inte.

Instämmer till fullo, vilken oerhörd glädje barn har av social träning! Stackars barn som ska börja umgås med andra över middagar och inte har en aning om hur man uppför sig! En ordentlig uppförsbacke! Det tär också på självförtroendet och man gör sig inte själv rättvisa! Något att tänka på för föräldrar som saknar socialt liv! Ni borde försöka etablera en umgängeskrets och den behöver inte vara stor! När ungdomar kommer som kastar i sig maten, innan de övriga blivit bjudna att börja, och sedan sätter sig i soffan, med fötterna upp och börjar surfa, då tänker jag att de har långt till civiliserat umgänge, stackars ungdomar.

Goneril

Thu 25 Sep 08:05

#31

Just Precis skrev 2025-09-23 19:42:37 följande:

Jag tycker inte att man ska behöva ha folk hemma för att socialisera barnen. Det är säkert nyttigt men verkligen inte ett måste. Du får mer dig så olika förmågor hemifrån beroende på dina föräldrars förmågor och personligheter, vilka kompisar du har, din roll i syskonskaran och baserat på diverse utmaningar och möjligheter som livet slänger på dig, du behöver inte få med dig allt hemifrån - det är det ingen som gör. Det finns många olika sätt att rusta barn för framtiden.

"Behöva ha folk hemma" - det låter som om du tycker att det är ett påhäng, ett besvär. Det är väl trevligt att ha gäster! Planerandet är lika stimulerande som själva middagarna; att visa upp sitt hem, en vacker dukning, alltid god mat och stimulerande samtal! Att uppleva detta som barn ger en helt annan social plattform i livet än att behöva göra all misstag senare. När vi har gäster märker jag direkt vilka barn och tonåringar som lärt sig detta. En liten gosse, 10 år gammal, håller till och med små tal till värdinnan vid efterrätten. Alltså, säg inte att barn har glädje av middsgsbjudningar. Jag tyckte själv att det var höjdpunkter, kunde längta i veckor. Till saken hörde förstås att det bjöds extra god mat. Sedan lyssnade jag ivrigt när de samtalade, det rörde ofta dagsaktuella händelser. Ibland dristade jag mig att ställa en fråga och då sa de att frågorna var kloka och undrade hur det gick för mig i skolan, om lärarna var bra etc. Alltså, börja bjuda vänner så blir ni själva bortbjudna! Då lär barnen sig hur man uppträder som gäst. Är ni osäkra, vilket ni förmodligen är med den framtoning ni har här, så läs på. Det finns utomordentliga etikettråd på nätet. En guru numera är Mats Danielsson när min absoluta favorit, Magdalena Ribbing, har gått ur tiden.

Goneril

Fri 26 Sep 17:01

#40

Fornminne, det går inte att citera: Nu gällde frågan hur det påverkar barn att växa upp i familjer där man inte har gäster. Många skribenter har slagit fast att dessa sammankomster utgör värdefull social träning. Fornminne påstår att det finns andra sätt att träna barn socialt, vilka då om jag får fråga? Att uppträda korrekt och trevligt vid ett middagsbord lär man sig väl inte på dagis eller i skolan! Inte heller på Fritids! Dessa andra mystiska sätt skulle jag gärna vilja få kännedom om, kan man gå någon kurs? Oavsett vilket yrkesval barnen gör behöver de behärska de sociala koderna och dit hör middagar tillsammans med andra. Det är ett handikapp att inte ha lärt sig det.. Av erfarenhet vet jag detta, även inom Finans fanns människor som inte ens hade vettigt bordsskick. När vi hade representation, kundevenemang, blev dessa aldrig medbjudna. Mobbing? Kanske. Det gick bara inte att ha med dem. Till syvende och sist, Fornminne, du kan ha vilken åsikt som helst i denna fråga, det gäller inte dig utan dina barn och då vill du säkert deras bästa. Se till att ge dem möjlighet att träna trevligt uppträdande - under middagsbjudningar.

Goneril

Mon 29 Sep 09:31

#43

Anonym (grovdoppat) skrev 2025-09-28 21:03:59 följande:

Jag har en finsk släkt. När det vankas kalas så blir det vrålfylla. och nästan slagsmål. en jäkla fart där det stojas. var 10:e år typ

Sen personligen så tycker jag inte att folk är så intressanta så att jag skulle vilja ha en "bjudning" hemma.

Jag kan bjuda hem lite Tjejer då och då men då får man väl piffa lite ost/charkbricka och en flaska bubbel kn*ll Där lägger jag min matentusiasm.
Hatar att stå i ett kök och laga mat.

När exet drog så har jag inte bjudit hem några polare på "bjudning" det va hennes intressen. om jag bjuder över polare så sular man väl fram ett gäng Ipa och lite chips / godis. sen drar man ner på den lokala puben och lyssnar på livemusik.

Det kryper i kroppen på mig av bara tanken att sitta på en bjudning med en tråkig mellanchef och prata uppvärmning. kallprat är det värsta jag vet.

Jag har försökt få mina vänner att samtala om samhällsfrågor men dom är helt ointresserade av att det skjuts, mördas, slängs bomber. på löpande band och då vill jag inte sitta och ha "fake" konversationer. Mycket går på repeat också när det gäller vännerna. man hör samma historier som har dragits 5 ggr tidigare när vi träffats.

Slängde Exets porslin och köpte 4 tallrikar 4 glas 4 bestick 2 bubbelglas
Sen dricker jag inte alkohol när jag har barnen så det går bort.

Jag är väldigt social av mig på puben/krogmiljöer men sitta och torrprata och spela brädspel till kaffe det går fetbort.

Det verkar häftigt, trodde det bara var fördomar, det där med finnarna och Koskenkorva. Jag har dock hört talas om och känner för övrigt några riktigt städade finländare som till exempel dricker vin i stället för starksprit. Har ni besök av polisen under era träffar? Du har ju försökt intressera gänget för samhällsfrågor, det är bra gjort av dig. Dessvärre lyssnade de inte, men du kanske kan ordna en poängpromenad rörande aktuella frågor!' Den som vinner får en flaska Renat eller rysk Vodka. För övrigt, eftersom du har anknytning till starksprit så skulle du kunna lyxa till det med rysk kaviar. Den ska inte ätas tillsammans med champagne utan med iskyld vodka. Det lärde jag mig på en affärsresa. Numera är jag panchis så det är slut med den sortens resor och förresten gillar jag inte Putin. Apropå trådens tema, barn som växer upp där det är kemiskt fritt från middagsgäster; de skulle de kunna utvandra till Ryssland. Där behöver man inte uppföra sig. Under en av de sagda representationsresorna var en hög rysk bankchef värd för middagen, buffé bjöds. Han gick först till bordet och roffade åt sig så mycket godsaker som det fanns plats för på tallriken, stor som ett stekfat, åt fort, 5 snapsar på raken och sen gick han hem. Ingenting i närheten av att hälsa välkommen eller att först bjuda gästerna. Så kan det bli om man inte fått träning hemma. Det beteendet har jag sett på Stena-båtarna till Danmark; folk vräker på tallrikarna av det dyraste och sen äter de inte upp det de tagit till sig utan låter hälften ligga kvar. Ingen träning eller tillsägelse hemma när man gör fel.

Växa upp i ett hem där föräldrarna inte har gäster

INNEHÅLL