Inlägg från: Anonym (Falabella) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Falabella)

    Måste bryta helt med min vän och det är dubbla känslor

    Anonym (G) skrev 2025-10-13 17:56:09 följande:

    Man får hoppas ni är felfria i tråden som bryter med anhöriga för de har brister. En sann vän gör inte så. Då var inte vänskapen så djup till att börja med. 


    Konstig kommentar.

    Anhörig = någon man är släkt med. En vän är vanligen inte en anhörig, även om det förekommer.

    Vänskap fungerar om det finns kommunikation och utbyte åt båda hållen. Om en ältar hål i huvet på den andra i 20 år och dessutom vägrar bli vuxen är det inget konstigt att tröttna. Och till skillnad från anhöriga så finns det verkligen inget som säger att man måste vara vänner för livet p.g.a. att man en gång gick i samma klass eller spelade i samma lag eller vad som nu ledde till vänskapen från början.
  • Anonym (Falabella)
    Anonym (Dollan) skrev 2025-10-13 19:58:24 följande:
    Ja alltså jag började umgås med min vän när hon relativt nyseparerad, jag har en viss förståelse att man kanske inte är helt i balans just efter uppbrottet. Jag hade också ett stort bekräftelsebehov en stund. Även om jag inte låg runt så handlande fabska mycket om uppmärksamhet från killar. Dock lägger sig ju detdär ganska snart och man hittar sig själv. Min vän i detta fall blir bara värre och värre. Jag har verkligen haft tålamod, hon har väldigt få kvar och alla som fått har berättat för henne varför men hon tycker dem är idioter. 

    Din vän verkar minst lika obalanserad. Och man fattar inte att dom inte jobbar med sig själva istället för att konstant springa efter killar. Har du ingen kontakt alls med din vän idag? Saknar du henne ibland? Jag är rädd att jag ska ångra mig om jag bryter helt
    Du kan inte föreslå en paus på ett år då? Så får hon tid att hitta sig själv, eller en karl om det får henne att sluta älta. Risken finns klart att hon blir evighetskränkt av frågan men du överväger ju ändå att säga farväl helt så...
  • Anonym (Falabella)
    Anonym (Dollan) skrev 2025-10-13 20:48:29 följande:
    Ja jag vet inte hur hon skulle ta det. Grejen är den också att en av hennes barndomsvänner bröt med henne nu för någon vecka sedan och hon hade sagt allt det som jag tänker. Istället för att bryta valde jag att fortsätta försöka minska på kontakten mer än jag försökt innan. Men hela jag blir i nuläget helt matt och får ångest bara hon skriver eller ringer. 
    Efter ett samtal med henne numer är jag helt slut och gråtfärdig. Jag inbillar mig de gånger kan svarar att vi kan prata om annat än hennes killar, men hon för det på tal.och min energi stendör och jag får ångest och resten av dagen är jag helt slut. Så nu har jag bestämt mig för att måste vara över. Jag vet att jag får skylla mig själv som inte satt stopp tidigare men av någon anledning har jag valt att tro att jag kan ändra relationen. 
    Men oj...hon behöver uppenbarligen få ett proffs att lasta av det där hos, så att hon inte tar slut på alla sina relationer. Jag hoppas någon har sagt det till henne också.
  • Anonym (Falabella)
    Anonym (Dollan) skrev 2025-10-14 09:56:39 följande:
    Jag dejtar en kille nu. Vi har setts i ett år. Vi ses varannan vecka när jag är barnfri. Jag vill liksom få vara i den sinnesstämningen nu. Njuta av att jag har honom och han får mig att må bra. Men sist han va hos mig skicka hon 12 meddelanden och ringde 2 gånger. 
    Hon ringer kl 08 på morgonen när hon kommit hem från ett ligg och vill älta om det (fortfarande full). 

    Hon visste att han va hos mig men hon har noll respekt. Jag sa då ifrån ganska argt också men hon kommer inte göra annorlunda nästa gång. 
    Okej det där funkar inte nånstans. Bara bryt, blocka om det behövs. 

    Men detta är solklart en person som behöver hjälp med sig själv.
Svar på tråden Måste bryta helt med min vän och det är dubbla känslor