Varför tror vissa att resultat av en googling slår personlig erfarenhet?

Googling eller referens till forskning?

En del verkar ju tro att deras personliga uppfattning eller erfarenhet trumfar forskning. Så om det någon googlar fram är referens till forskning så är det klar att det kan användas som argument.

En del verkar också tro att deras egen lilla erfarenhet är så stor att den kan användas som allmängiltig. Tex om jag aldrig sett en älg fritt i skogen, då kan det inte finnas älgar fritt i skogen?

Nu avser jag kansle lite andra sorters erfarenheter än att man aldrig sett en älg i skogen. Jag menar det att man avfärdar en persons erfarenhet som falsk pga att erfarenheten enligt en sökning inte sägs delas av majoriteten.

Sen finns det även folk som avvisar vad forskning säger, som t.ex. när det gäller alkoholmissbruk och säger att det är ingen sjukdom utan missbrukaren har valt helt själv oberoende av gener. Lika dumt det.

När man hänvisar till forskning av olika slag är det referenser till just denna som lättast googlas fram. 

Det hör liksom till. 

Medan om man refererar till egna upplevelser är det ju dessa som är viktigast. 

Problemet uppstår när olika individers upplevelser skiljer sig åt och man inte förstår att det inte finns något rätt eller fel sätt reagera på.

Kanske borde alla här vara lite mer ödmjuka i dessa diskussioner.

Den personliga erfarenhetens signifikans är direkt kopplad till VEM som berättar den. Det som inom retoriken kallas för patos. De som redan känner dig och respekterar dig är de som kommer att lita på dina personliga erfarenheter. Totala främligar på nätet kommer inte att göra det.

*etos inte patos

Att googla och få en träff är heller inte en garanti för att det som står där är sant. 
Källkritik verkar vara främmande för vissa....
Följ länken, analysera källan, finns det något slags rapport/uppsats/forskning bakom så läs den. Sen kan vi snacka.

Jag tycker det beror mycket på vad ämnet handlar om.

Om ämnet handlar om något övernaturligt som t.ex NDU, paranormalt, religiöst eller liknande. Då är det inte helt givet att man måste lita mer på forskning och vetenskap. 

Kan du ge ett exempel om något ämne du avser eller är det generellt?

Jag har aldrig kunnat äta frukost. Alltså aldrig! Magen funkar ur helt med stora smärtor, kramper, det rinner från alla håll om jag försöker äta två minuter efter man lämnat kudden. Tränade hårt förr och var ofta på träningsläger. Där visste man såklart bäst! Frukosten är dagens viktigaste mål, därmed basta! Och man skulle sätta i sig en halv buffé och sedan träna hårt! Låg mest urlakad på min luftmadrass. Till slut fick jag läkarintyg på att "slippa" frukosten och äta först efter några timmar. En helt ny värld öppnade sig och jag kunde verkligen leva ut och prestera!

Med det sagt så måste man se till individen också. Skitsamma vad "forskning" etc säger. Även om tio människor fungerar på samma sätt så finns det helt säkert en elfte som fungerar på ett annorlunda sätt, kan man inte bara acceptera det?? Måste man nödvändigt trycka upp "forskning" som någon slags generell bestämmelse i nyllet på folk som inte följer normen? En del människor trivs bäst ensamma. En del människor tycker inte om kött. En del människor vill inte ha barn. Låt det vara så bara??

För att folk inte förstår basala begrepp som sannoliket,  korrelation, risk, kausalitet, stickprov, normalfördelning, urval. 

Vem var det som tvingade dig att äta frukost innan du fick läkarintyg? Låter konstigt att man tvingar vuxna människor och kräver läkarintyg för att få äta som man själv tycker fungerar. 

Också konstigt att du hittade en läkare som tog sånt engagemang i ditt frukostätande och tom skrev intyg för det.