Varför är alla så deppiga idag?

VandrandeRiddaren · 2025-10-21T01:27:06+02:00

Det känns som att alla jag känner nu går runt med tunga problem, ångest, depression, isolering, osv. Jag blir så frustrerad!! Vad beror allt det här på? Varför är vi så olyckliga?

Ensamhet i kombination med bekräftelsebehov på sociala medier lär nog vara dominerande orsaker. Utseendefixeringen och alla krav folk känner att de måste leva upp till i arb arbetslivet och generellt.

Men jag tror också att en annan aspekt är att vi blivit så bortskämda med välfärd och att den tekniska utvecklingen mer och mer har underlättat för oss, så att vi i många fall blivit mer bekväma än vad som är bra eller nyttigt för oss. Allting sker på nätet och via appar, vi behöver inte längre gå ut för att fixa saker. Och när man kommer hem från jobbet och är trött så vill man kanske inte gärna ha ytterligare "jobb" och då blir det skärmen för att förströ och roa sig, och så blir man fast där.

Den svenska mentaliteten inte att förglömma. Vi ses som ett ganska deprimerat och reserverat folk som inte tar kontakt med folk i onödan. Där kan vi bara ändra på oss själva och kanske själv ta initiativet till att t.ex. bry oss om andra än bara oss själva och bryta det som känns tråkigt, slentrian och deprimerande.

Anonym (Ensamhet)

Wed 22 Oct 09:22

#21

Anonym (Beror på) skrev 2025-10-21 23:03:30 följande:

Kan hålla med om att samhället förändrats, och att det är någon slags atmosfär som lagt sig. Mycket känns som att det var en före och nu, en efter tid efter hela Covid.

Toppat med massa andra problem som krig, gängvåld etc.. Osäkrare tider. Sociala medier är en slags cancer enligt mig själv.

Samtidigt vill jag inte låta glättig. Men jag mår rätt bra själv. För sig är jag frivilligt ensam och trivs med det. Så jag känner mig bättre rustad än andra människor som har ett behov av andra, att vara älskad, ha vänner etc . Jag går mycket på egen maskin och klarar mig själv med allt i mitt liv. Dessutom har jag sett och upplevt för mycket i mitt liv, för att kunna få visst saker med människor "osett". Det går inte att lita på någon i dagens samhällen. Men det passar mig utmärkt. Jag vet exakt vad jag har andra människor.

Jg ser till mig själv och sköter mitt , så får andra göra det dom vill. Jag håller mig på min sida. Jag har Dessutom noll social media. Vilket förmodligen hjälpt till att stärka min mentala hälsa.

Blir det krig, kommer jag sköta mig själv med. Jag har en plan, och det involverar inte att sitta och trycka med massa främlingar i ett skyddsrum.

Särskilt efter covid skulle jag säga. Svenskar har aldrig varit så osociala och okontaktbara som under pandemin och efter den. Går du fram och pratar spontant med en människa på stan idag undrar de om du är berusad eller kanske psykopat. Saker har förändrats väldigt mycket under 15 års tid och särskilt sedan smartphones kom runt 2010. Nu är skärmlivet det dominerande och mobilen åker upp så fort man har tråkigt eller väntar på något.

Bra att du trivs med att leva ensam, det kommer många att behöva vänja sig vid att göra, så det är bra om fler ensamma förbereder sig på att livet kan komma att fortsätta vara ensamt och inte förvänta sig att få napp på Tinder e.t.c.

Bra att du har en plan även vid krig. Jag tror det är många som har skräck för att bli instängda i ett skyddsrum tillsammans med en massa okända människor, det är ju något man vill undvika till varje pris.

Anonym (Ensamhet)

Wed 22 Oct 09:25

#22

Anonym (Serne) skrev 2025-10-22 05:57:03 följande:

Vissa har det där i sina huvuden.

Vi har aldrig förr haft så bra förutsättningar att vara lyckliga. Många är det också

Sedan har vi de som sprider negativitet omkring sig och sedan blir förvånade när deras omgivning mår dåligt. Det blir en självuppfyllande profetia för dessa destruktiva umgängen.

Exakt. Det finns två sidor av myntet. För den som tar vara på de möjligheter som finns kan livet bli avsevärt mycket bättre och lyckligare. Men många är för lata och bekväma för att ta tillfällen i akt eller söka efter vilka möjligheter som finns och ta tillvara på dessa. Att fastna vid skärmen är allt för lätt och det är det slentrianbeteendet som måste brytas om en reell förändring ska kunna ske i människors liv.

Anonym (Ensamhet)

Wed 22 Oct 12:50

#24

TvillingmammaVästgöte skrev 2025-10-22 09:35:10 följande:

Helt otroligt att ens tänka tanken att det stora problemet om det blir krig är att man måste sitta med okända människor i ett skyddsrum.....
Om det blir krig lär vi alla behöva hjälpa varandra.

Det finns de av oss som har cellskräck och får panik av att vara i stängda utrymmen, särskilt om det samtidigt pågår ett krig.

Varför är alla så deppiga idag?

INNEHÅLL