Julledigt? Nä.

Låt mig dra en klyscha. Du är din egen lyckas smed

Jag kan börja med att påpeka att jag inte längre har småbarn, men jag hade för ett gäng år sedan och har en av dom som tog föräldraledigt som det passade mig.

Grejen är att du får det att låta som att de småbarnsföräldrar du jobbar med är skyldig dig något, att de ska avstå från att vara hemma med familjen bara för att du stått och ruttnat på samma jobb i flera decennier? Newsflash, dom är inte skyldiga dig ett skit. Du kanske har varit skyldig dig själv ett karriärbyte sedan länge, men tagit minsta motståndets väg istället? Inte deras fel.

Jag var less på mitt jobb, bland annat pga bristande flexibilitet i ledighet och fasta arbetstider jag inte trivdes med. Om du tänker efter, vad tror du att jag gjorde?

Ta ansvar för ditt eget liv, lägg inte dina misslyckanden och din bitterhet i någon annans väska, den bördan får du själv bära.
 

I de fallen det är så är ju isåfall den springande punkten cheferna? Att beklaga sig över föräldrar som grupp är ju ändå inte legitimerat på något vis?

Precis som en förälder får uppdatera sig om sina rättigheter måste alla andra ta eget ansvar och skydda sina egna intressen. Det är inte småbarnsföräldrarnas sak att göra bara för att ett fåtal utnyttjar systemet?

Den här tråden är en sån där whataboutism tråd, där ni ändrar narrativet löpande när ni får slut på argument. Läs om trådstarten och kärnfrågan och se att det handlar isolerat om föräldrar som utnyttjar sin lagliga rätt. Nu har det kommit att handla om bidragsfuskare, just för att alla argument föll platt.

Till syvende och sist är det chefens ansvar att du som anställd kan vara ledig i den mån du bör ha rätt till, inte Lisa, Lotta, Fia, Pia, Mias (copy paste från trådstarten)