Oense över julen

Anonym (TS) · 2025-11-10T22:21:37+01:00

Jag och min man har varit ett par i över 15 år, och vi bor sen många år tillbaka långt ifrån vår gemensamma hemort. Vår relation är generellt sett bra och vi planerar att skaffa barn snart. Ett återkommande problem är dock att min man vill fira jul i vår hemstad med hans föräldrar och syskon varje år. Jag tycker det är jobbigt att resa just vid jul, och vill helst stanna hemma hos oss och ha en mysig jul bara vi två och jobba på att skapa våra egna traditioner. Resan till vår hemort tar dessutom minst 8-9 timmar från dörr till dörr, ofta mer, så då två dagar alltid går åt till att resa, plus reskostnaderna, känns det ofta som att man bör stanna minst 7-10 dagar för att det ens ska vara värt att åka, så det fungerar inte att bara åka över en helg. Hittills har vi firat jul på hemorten absoluta majoriteten av åren vi varit tillsammans, men jag börjar ledsna. Vi har nyligen köpt hus och jag är sugen på att faktiskt fira jul som jag vill. Mina svärföräldrar tycker inte heller om mig, så jag tycker att det ofta känns kyligt att spendera jul med dem. Min man blir också som förbytt när vi umgås med dem och står inte alltid upp för mig när vi är där. I år har jag sagt nej, jag tänker stanna här hos oss. Jag vill inte spendera massa tid, pengar och semesterdagar på att vara obekväm under jul. Min mans svar på det är att försöka övertala mig till att åka ändå, och påpeka hur ledsen och besviken (!) han är att jag inte vill åka och han planerar att åka själv ändå efter julafton. Det känns rent sjukt. Jag blir så ledsen att han inte vill vara med mig utan prompt måste vara med ?mamma och pappa? på jul. Han är över 30 och det känns som nån gång bör man väl vilja fokusera på familjen man håller på att bygga själv över sin ursprungsfamilj? Eller hur? Eller är jag bara knäpp? Jag känner mig bara så sviken av honom och känner nästan att jag tvekar på hela relationen. Att det känns som att jag aldrig kommer vara prio ett eller att VI kommer vara en familj, utan enda familjen han är intresserad av är hans ursprungsfamilj. Jag blir ställd ibland över att vi varit ett par så länge, är gifta, och ändå ibland känns som pojkvän/flickvän i ett tidigt stadie av en relation. Det känns så sjukt. Är jag orimlig?

Anonym (?)

Tue 11 Nov 06:38
78 svar

Återställ Anmäl

Oense över julen

Finns många alternati
Vartannat år
Färre dagar
Han åker dit tidigare, du den 23e och sen åker ni hem 26e
Ni bjuder hem era föräldrar för jul hos er

Vägrar han så stanna hemma
Anonym (?)

Tue 11 Nov 08:38
#30

Återställ Anmäl

Även i en realtion går det att ha väldigt högt prioriterade saker som man abslout inte vill sluta med, det kan vara jul med familjen, den årliga fjällvandrigen, namn på barn, bilmärke, midsommar på Möja, studentåterträffen varje maj osv.

Här gäller det att ha en dialog och hitta en lösning på det hela. Det kanske är ok att ni firar jul med hans föräldrar varje år men att du bara är där 3 dagar och han tar hand om barnen. Men då ska det också finnas en kompromisvilja att du får ha kvar något som är viktigt för dig.
Anonym (?)

Tue 11 Nov 08:40
#31

Återställ Anmäl

Anonym (TS) skrev 2025-11-11 08:20:21 följande:
Det blir ju dyrare per dag. Det känns väldigt dyrt att betala kanske över 3500 på en resa, bara för att vara där i 3-4 dagar.
Tänk om! Fler dagar blir bara mer lidande för dig. Varför lida mer än nödvändigt. Oavsett blir det lika mycket pengar.
Anonym (?)

Thu 13 Nov 10:05
#62

Återställ Anmäl

Anonym (TS) skrev 2025-11-13 10:03:55 följande:
Hans version av en kompromiss är ju att försöka få mig att ändra mig, försöka få mig att få dåligt samvete och att sen bestämma sig för att åka själv. Han är inte sugen på att kompromissa och köra vartannat år.
Nu vet du vad han står för

Då ligger bollen hos dig. Stanna hemma över jul, bo och fira jul med dina föräldrar, åka bara få dagar?

«
‹
Sida 1 av 1
1
›
»

Svara i tråden

Svar på tråden Oense över julen

Oense över julen

INNEHÅLL