Oense över julen

Hej! Jag förstår dig. Din man bör faktiskt prioritera dig före hans ursprungliga familj, ni två är ju en egen familj. Det är viktigt att man och hustru lever ett självständigt liv tillsammans och bestämmer hur man ska fira jul tillsammans, det är sunt att ett par skapar egna traditioner, paret bestämmer barnuppfostran (utan släktens inblandning) Osv. 

Din svärfamilj visar ju öppet att de inte gillar dig, varför ska du då vara där? Jag hade aldrig gått dit.
Din man bör ta avstånd från sin ursprungliga familj, 
om de inte respekterar dig som hans fru, så respekterar dom inte heller honom, för han valde ju dig. 

Din man borde stå vid sida och försvara dig där, för du är hans fru. Eftersom han väljer sin ursprungliga familj före sin nya familj (som är du då) - så visar det tydligt vart han står och att han absolut inte prioriterar sig. Han är en mammas pojke/pappas pojke och för alldeles för bunden till sin släkt vilket försvårar för honom att växa upp och leva ett självständigt liv med dig.

Jag tycker du ska skilja dig, din man behöver växa upp och ta ansvar. Din man och din svärfamilj är väldigt själviska. 

Håller inte med dig. Ts man ska prioritera sin fru före hans ursprungliga familj. Min son ska prioritera sin fru före mig (det är naturligt). Jag kommer uppmuntra min son till att skapa egna traditioner med sin fru, vill dom fira jul med mig och min man ok fine, vill dom inte, fira själva då. Jag skulle bli rasande om min son lämnade sin fru ensam på julen och firade med mig, skulle aldrig acceptera det. Då är jag en självisk svärmor. 

Ett gift par måste leva ett självständigt liv tillsammans, det kallas för att växa ihop och fatta beslut tillsammans. 
Skulle min mor/far behandla min man som skit så väljer jag min man före dom. Varför? För han är min nya familj, mannen jag har gift med, mannen som jag vill skapa egna traditioner med (Sen får mina barn också skapa egna traditioner med sina partners) - det blir för mycket och pressat när släkten lägger sig i hur man som gift par ska fira jul osv.

jag vet vad jag pratar om, jag vet hur du känner dig TS 💖. För mig var det att hans familj var oroligt påträngande, gränslösa och jobbiga, traditioner ska firas på deras sätt. Min svärmor försökte t.o.m. bestämma mitt bröllop samt har hon snackat skit om min kropp. 

Vilket ledde till det inte fanns rum för sjävständighet och andrum i mitt äktenskap. Min man var feg i början och kunde inte sätta ner foten, men ju mer tiden gick förstod han och såg med egna ögon hur mycket hans familj faktiskt förstörde för oss . Vad hände sen? Jo jag gav min man ett ultimatum, forsätta vara gift med mig och leva ett självständigt liv med mig eller vara en liten pojke till hans fd familj, men då lämnar jag honom (för vem vill vara gift med en mammas pojke?). Min man valde mig och har bett om ursäkt till mig för att han inte tagit mitt parti tidigare. Vi har klippt bandet till hans familj helt, för de bara förstör och kan inte acceptera att vi är gifta. Och vi mår sååå mycket bättre! 🍹💖

 

Håller inte med dig. Att vara vuxen är att sätta tydliga gränser mot folk, och folk som enbart vill sabotera och ens äktenskapet är otroligt jobbiga att ha att göra med långsiktigt. Bättre att hålla sig från sin dysfunktionella släkt och klippa ALLA band och leva sitt eget liv istället med frugan/mannen och bygga upp sin egen familj.

Vadå ska TS leva i ensamhet utan sin mans stöttning för att mannen vill ha kontakt med jobbiga familj? sådär gör man inte mot sin man/fru. Fruns vilja och trygghet ska prioriteras först, för dom är ju den nya generation. Svärföräldrarna har redan haft sin tid på jorden med äktenskap och barn. 

Att skapa egna traditioner, bestämma tillsammans som man och hustru - är det finaste ett par kan göra för varandra. Det kommer stärka paret långsiktigt. Det är ju skevt att låta släkten bestämma traditionerna osv? Man är en ny familj när man gifter sig. Och varje par bestämmer själv hur det jul ska firas. 

Även psykologer säger samma sak, det går inte att ha hälsosam relation med folk som är ohälsosamma. Annars blir man ju medberoende? Vilket är en psykisk störning.

Många föräldrarna/släkten kan ha svårt att släppa taget någon gifter sig och bildar något nytt, det är sunt för ett gift par att fatta beslut ihop och inte låta släkten styra där. 

Men min analys är att TS man är för mesig och för bunden och kontrollerad av sin släkt, han har ingen självständighet eller drivkraft att vilja skapa något eget med TS, desssutom att han umgås med folk som mobbar och fryser ut TS är bara sjukt sorgligt. TS förtjänar bättre. Jag hade aldrig kunnat göra så mot den jag älskar. 

Fint att du inte kräver det, men ibland behövs det också. För att växa som par. Din man är för kontrollerad av sin Släkt och hindrar er från att växa som par = din man lever inte upp till sina manliga plikter som man och han skiter i äktenskapets trygghet.

Din man ska inte umgås med folk som fryser ut dig och är elaka mot dig. Sådär gör man inte mot sin partner! Hade du själv gjort så mot din man? 

Det som är problemet är att dina svärföräldrar/släkten har uppfostrat en mes till son och gillar den kontrollen de har över deras lilla pojke. Vilket är tecken på hederskultur. 

Vilket är sjukt?.. föräldrarna ska uppfostra sin son till att ta hand om sin fru, skydda henne, växa upp och vara självständig. Min son ska välja sin fru före mig. Det är så viktigt det där. Att låta det gifta paret få ett självständigt liv ihop utan massa press kring julen. 

Jag hade inte tyckt om min son lämnade min svärdotter hemma och hon mår dåligt under julen osv. Nä stanna hemma med din fru och ta hand om henne istället. Så får dom som par komma TILLSAMMANS när de är redo för det. Det är sunt för att låta sonen och svärdottern så leva sitt eget liv. 

Eftersom ni inte har barn - lämna honom?. Skaffa en riktig man istället som faktiskt prioriterar äktenskapet. Att du stått ut i 15 år vansinne. Dra innan du blir gravid. Så får din man hitta en kvinna som vill vara slav till hans släkt.  

Problemet är att TS svärfamilj är själviska och inte låter sonen växa upp och vara en man och ta ansvar för sin nya familj. De hindrar honom från att växa upp - för det är bekvämt för dom. Usch. 

Det säger väldigt mycket om svärföräldrarnas själviskhet och dåliga uppfostran. Föräldrarna är rädda för att sonen ska lämna dom, det är sunt för en son att växa upp och fatta egna beslut med sin fru och lämna sin ursprungliga familj. För sonen har en ny familj nu med sin fru. 

Jag skulle aldrig låta mina föräldrar styra över mitt äktenskap. Själv vill jag inte heller bestämma över mina barns äktenskap. Man måste kunna leva ett självständigt liv med sin partner. 

 

Julhelgen ska vara speciellt för ett gift par, det är då man som man och hustru ska fira ihop och vara överens tillsammans. men TS man vill inte ta ansvar och växa upp och vara en man, så blir det att mannen själv aktivt väljer att förstöra sitt eget äktenskap genom att låta släkten styra och ställa. 

Ett sånt äktenskap funkar inte. Därför förtjänar TS bättre. TS man är självvisk, spelar dubbelspel och lurar sig själv ( för vem vill umgås med folk som snackar skit om ens partner). Familjen har ju inte ens respekt för sonens val av fru, hur mycket respekterar dom sonen då egentligen? Sonen förbi en mes och kontrollerad av sin släkt. Och det leder till att frun känner sig allt mer ensam och bortvald i sitt äktenskap av hennes egen man. 

Varför ska TS umgås med dom för? Dom är ju elaka och  fryser ut henne. Jag förstår Ts faktiskt. Vill du själv umgås med folk som inte vill ha dig där på plats? det blir inte genuint. 

Vill du själv umgås med folk som snackar om din partner, medans din partner är hemma och mår dåligt över det? släkten respekterar ju inte deras förhållande, det är ju där problemet bara blir värre ju mer man umgås med såna typer. Såna typer ska man hålla sig ifrån om man ha ett fungerande äktenskap. 

Till TS: skilj dig, din man vill inte ha ett självständig liv, din man vill ha en slav till fru som ska göra släktens vilja. Sådär kan man inte ha det. 

Ja, har det gått 15 år och TS man visar tydligt vart han står. Så är det upp till TS nu om hon ska forsätta vara gift med en mesig man eller inte. Dock förstår jag inte hur TS orkar leva med en sådan man. Det är bara sorgligt, äktenskap är så heligt och vackert enligt mig. Men att leva med en mes till man, som spelar ett dubbelspel är förfärligt och destruktivt. Det är inget jag önskar på min värsta fiende. En kvinna ska inte känna sig ensam och bortvald i sitt äktenskap, mannen har det större ansvaret att skydda kvinnan mot elakheter. 

Jag har studerar många fall av hederskultur i både Sverige och utanför Sverige, och tyvärr är det vanligt att svärfamiljen kan orsaka mycket trubbel och lägger sig i för mycket i äktenskapet särskilt när det kommer till högtider och i barnuppfostran, mannen blundar för det och tar inte ställning och tillslut pressar det paret och paret skiljer sig. Det är sorgligt. 

För er som tycker det är okej att mannen sviker sin kvinna och umgås med folk som är elaka mot frugan. Så vill jag ställa följande fråga. 

Är ni också också okej med att någon gör så mot er son/dotter? Att svärfamiljen behandlar er dotter/son som skit och förväntar sig att frugan/mannen ska spela med och må dåligt i sitt äktenskap. 

Om svaret är nej; varför ska man då tillåta sånt? TS har ju också en mor och far, och är någons dotter. Är det inte bättre att bryta släktens destruktivitet med deras orimliga förväntningar och bana vägen för en ny generation att få leva ett självständigt liv med utan press och stress. 

Fast dom mobbar ju henne helt klart, ska mannen vara passiv och tillåta det? och kvinnan ska spela teater på julfesten och låtsas som att det inte gör ont? tillslut spricker bubblan och den goda minen, TS har själv skrivit med egna ord ?Jag har också fått höra att jag inte ens fått komma dit ibland, just för att jag inte varit välkommen. Så det tar emot att åka dit och se glad ut varje år.?

Det om något är mobbning och utfrysning, och det är aldrig okej med det, oavsett ingift eller icke. 

Det kan uppfattas som drastiskt att bryta med släkten, men om det finns rimliga skäl till det och man mår bättre utan sin släkt, då tycker jag man ska göra det. Man ska inte sitta och acceptera och normalisera förtryck bara för för att det kommer från släktingar ? 

Att du inte gillar sin mans alla släktingar är okej, men förstör dom ditt äktenskap? skapar det bråk mellan dig och dig man? Känner du dig bortprioriterad av din man? Är din mans släkt respektlösa mot dig? 

Om inte, då har du väldigt lyckligt lottad, du slipper lida på det sättet som TS lider. 

Visst, du och din man gör som ni vill, men jag hade aldrig gått på fest som jag inte vill vara på bara för ?husfridens skull? - det är falskt mot mig själv och mot andra. Då stannar jag hellre hemma och hittar på något eget med min man. Livet är kort och ska spenderas väl - då är det naturligt att inte vilja träffa människor som man inte vill vara med.