Är vänskapen över?

Jag förlorade också min bästa vän när jag fick barn. Vi hade umgåtts otroligt nära i 10 år, hon var i olika förhållande hela tiden men hon ville aldrig ha egna barn.

När jag träffade min man umgicks vi alla fyra, reste på semester och umgicks även i större vängrupper. Jag såg henne som min bästa vän.

När min son föddes såg jag till att lämna bort honom så att vi sågs själva, jag tänkte också på att inte prata om honom eftersom jag visste att hon inte är intresserad av barn. Efter något år flyttade vi många mil bort men fortsatte höras och sågs när det gick men vid ett tillfälle när jag hade vägarna förbi hennes stad blev jag helt ghostad. Hon visste att jag skulle komma men svarade aldrig mer på mina samtal eller meddelande.

Nu har det gått över 10 år sedan vi sist hördes och forfarande inte ett ord, det har gått många år sedan jag släppte henne men jag undrar fortfarande varför jag inte var värd en förklaring till avslutet. 

Jag tror att hon tyckte att vi inte hade så mycket gemensamt längre och det är helt okej förstås, inget jag kan påverka. Jag tycker bara att jag förtjänade mer än att bli ghostad av min bästa vän, jag förtjänade mer respekt än så.

Att inte kunna säga till sin bästa vän att vi har vuxit ifrån varandra eller åtminstone komma med någon ursäkt är bättre än att välja att aldrig mer svara på ett meddelande.