Anonym (Sofie87) skrev 2025-11-14 22:19:48 följande:
Tack! Nu har jag försökt prata med honom Över telefon, bor just nu på hotell men han är bara genuint arg på mig.
Jag frågade om vi kunde ses imorgon för att diskutera som vuxna människor, han svarade att det inte finns något att diskutera, att han skiter i mig totalt, han hade även berättat för han föräldrar att allt är avslutat. Han ser heller ingen anledning att vi ska hålla kontakten.
Hans anledning till det hela är att han är trött på mig och har tappat känslorna. Jag försöker fråga varför han är så arg på mig, han blir då argare och menar att jag kan flytta så långt bort från honom som det går. Han säger sedan: ?vi hörs, hejdå? sedan får jag på SMS Att jag är trög som inte kan fatta och inse hans beslut.
efter det här samtalet så var jag så chockad, jag vet så många som har avslutat och kunnat diskutera bådas sidor, kanske kan man även tillsammans komma överens.
Och ja, jag har lite tappat mig själv, men han har ju aldrig velat göra saker med mig och har satsat mycket på att jag kan ?fika själv, resa själv, försöka liva ut mitt liv och festa loss? jag har ändå försökt med allt med honom generellt men han är bara ARG.
alltså hörni jag fattar ingenting? han har aldrig någonsin varit såhär förbannad, igår fick han även en parkeringsböter och det var tydligen mitt fel.
Kan inte sluta gråta heller på kvällarna över att han helt plötsligt blev såhär?
Det är fel tidpunkt att försöka diskutera om sånt. Det bästa är att låta honom ta initiativet om han vill prata. Ju mer du försöker desto mer kommer han stöta bort dig och tycka att han gjort rätt.
Eftrsom han är bestämd nu och allt är färskt har han inte fått tid att verkligen känna efter. Nu är hans enda agenda att få dig så långt bort från honom som möjligt.
Ett ex till mig gjorde likadant och var så säker på att han aldrig ville se mig igen (då). Efter en månad hörde han av sig, och det slutade med att vi efter några månader försökte igen. Men det som var problematiskt fanns naturligtvis kvar, och efter det var det jag som besultade att det fick vara över.
Det är väldigt vanligt att människor inte alls är så säkra som de påstår sig vara. Det är ofta i ensamhet tankarna kommer om man gjort rätt. I de fall som det inte är stora saker som avgjort ett uppbrott. Du vet " man saknar inte kon förrän båset står tomt"
Låt honom vara och ägna din tid åt att ta hand om dig själv. Jag lovar att det är det bästa alldeles oavsett om man vill ha tillbaka någon eller inte. Det brukar faktiskt sluta med att man inser att man inte vill ha personen i sitt liv ändå.