Anonym (Fundersam) skrev 2025-11-22 09:36:06 följande:
Jag vet inte om hon har nån psykisk sjukdom. Jag vet dock att hon blev diagoniserad med borderline första året men att dom nu ser henne som frisk från det. Därav tagit bort den stämpeln hon har även slutat gå till sin psykolog vilket jag har försökt att få henne tillbaka till, eller i alla fall nån psykolog.
Jag hade ju inga planer för att flytta in riktigt än då jag tycker allt är för osäkert. Men efter det senaste här känns allt så jävla konstigt. Varför vill hon inte äns prata med mig? Och när jag försöker fråga om der blir hon sur.
Vet inte men tänkt att jag varken ringer eller skriver till henne alls fören hon gör det. Är det dumt? Eller känns det rimligt med tanke på att hon sa att hon inte vill prata förän hon sorterat sina konstiga tankar?
Ja, det låter rimligt att avvakta med kontakt.
Tyvärr är borderline något som man inte bara växer ur. De människorna åker upp och ner i känslor som i en berg och dalbana. Kan vara mycket påfrestande för omgivningen (och personen själv).
Ja, någon typ av vårdkontakt verkar hon behöva. Det är inte omöjligt att hon har borderline personlighetsstörning, men det kan vara någon annan psykisk sjukdom också.
Jättebra att du inte har flyttat ihop med henne. Det kanske alltid kommer att fortsätta så här, upp och ner och fram och tillbaka. Allt efter hennes känslokast.
Det finns en terapi, DBT, som kan vara en hjälp för en del personer med borderline att hantera en del av sina symtom. Men den terapin tar inte bort allt, det handlar om att kunna hantera känslosvängningarna bättre och inte bara agera ut allt.
